Enligt den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC krävs en rejäl tempoökning i klimatomställningen om uppvärmningen inte ska överstiga två grader. Under ledning av Chalmers och KTH har flera lärosäten nu tagit fram ett klimatramverk, där de åtar sig att minska sina utsläpp av växthusgaser i linje med svenska och internationella klimatpolitiska mål.

Detta ska fungera som underlag till en konkret klimatstrategi som ska minska de egna utsläppen med hälften under en tioårsperiod. Strategin ska också bidra till att samhället kan nå uppsatta mål genom utbildning och forskning.

– Grundtanken är att vi ska ha ett gemensamt ramverk som tillämpas för att få fram lärosätenas specifika strategier, eftersom varje lärosäte är unikt, säger Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Vem är övergripande ansvarig och ser till att målen efterlevs?

– Den som fastställer och beslutar om respektive lärosätes klimatstrategi, samt håller organisationen ansvarig för att genomföra strategin och utsläppsminskningarna, det är rektor. Men sedan måste man också följa upp hela sektorn, och då måste det finnas en gemensam nämnare för hur vi gör det. Vi för nu diskussioner med några olika organisationer, bland annat Naturvårdsverket, vår branschorganisation SUHF och Fossilfritt Sverige, om hur vi ska hitta former för uppföljning.

37 lärosäten anslutna

Till dags dato har 37 lärosäten anslutit sig till ramverket, vilket innebär att de åtar sig att uppfylla de internationella och svenska klimatpolitiska målen. Genom att jobba tillsammans kan man dra nytta av varandras erfarenheter och olika arbetssätt, menar Fredrik Hörstedt.

– Jag tror att många har känt att det har inte varit så enkelt. För mig vände det i oktober när IPCC-rapporten kom och vi såg att det är tio år kvar, sedan har vi släppt ut den Co2 som går för att nå 1,5-gradersmålet. Att sätta fokus just på klimat i omställningen till ett hållbart samhälle, det tror jag att klimatramverket har gjort.

Tjänsteresor med flyg står för en stor del av lärosätenas klimatpåverkan. Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor för Luleå tekniska universitet, konstaterar att de har färre alternativ på grund av det geografiska läget.

– Flygresorna ligger på ungefär samma nivå som tidigare år, men nu ska vi succesivt jobba för att minska antalet. Vi försöker få våra samarbetspartners, som myndigheter och offentlig sektor, att bli bättre på att arrangera möten där vi kan delta på distans. Vi försöker själva tänka likadant, vi har ju verksamhet i till exempel Kiruna, Piteå och Skellefteå och det är stora avstånd mellan dessa orter.

Mer vegetariskt

Sänkt temperatur och en satsning på vegetariska alternativ i campusrestaurangerna är andra åtgärder som ingår i universitetets klimatarbete. Men initiativet handlar kanske främst om att kärnverksamheten ska bidra till en omställning av hela samhället. En stor del av forskningen på Luleå tekniska universitet sker i samarbete med industrier som Ericsson, LKAB, SKF och Vattenfall.

– Fördelen med tillämpad forskning är att resultaten snabbare bli tillgängliga för de företag som deltar och kan skapa nytta i deras organisationer, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn.

Den typen av direkt nyttjande av forskningsresultat är något som Fredrik Hörstedt menar är absolut nödvändigt att satsa på.

– Huvudmekanismen för ett universitet är att bygga kunskap med forskningen och sedan via utbildning föra ut den i samhället. Men vi har tio år, det är två civilingenjörsgenerationer bort. Det blir väldigt tydligt att utbildning just nu är en för långsam mekanism. Vi vill att forskningsresultaten ska påverka samhället så snabbt som möjligt. Här borde alla universitet och högskolor tänka till, och även regeringen och forskningsfinansiärerna: Hur kan vi stimulera att forskningsresultaten kommer snabbare ut och kan bidra till omställningen?