Inom kort träder ett internationellt avtal i kraft för att minska användningen av kvicksilver. Ett allt större antal afrikanska länder har förbundit sig att minska spridningen av kvicksilver, som är farligt för hälsan och miljön.
Minamatakonventionen om global utfasning av kvicksilver träder i kraft inom de kommande 90 dagarna eftersom över 50 länder nu har ratificerat avtalet. Konventionen begränsar och förbjuder kvicksilver i produkter och industriella processer från och med 2020.
Forskning visar att även små mängder kvicksilver i fisk kan leda till svåra skador på ett foster. Barn kan få inlärningssvårigheter och kvicksilverånga kan skada det centrala nervsystemet och även leda till dödsfall.
– Trots den fara som kvicksilver utgör används ämnet mycket, särskilt i Afrika, och det är mycket oroande, säger Olubunmi Olusanya från Nigerias miljödepartement, till IPS.
Han förklarar att även om afrikanska länder inte tillverkar produkter med kvicksilver är kontinenten en stor importör av kvicksilver.
Zero Mercury Working Group är en internationell koalition av över 95 organisationer inom hälso- och miljöområdet från fler än 50 länder. Flera av organisationerna är verksamma i Afrika. Koalitionen har nyligen hållit en rad möten i Nairobi i Kenya.
– En utfasning av kvicksilver handlar om att ersätta produkter som innehåller kvicksilver som termometrar, termostater och batterier. Men det betyder också att användningen av kvicksilver i småskalig guldbrytning måste fasas ut och slutligen upphöra, säger Elena Lymberidi-Settimo, internationell koordinator för Zero Mercury Working Group.
Enligt koalitionen är småskalig guldbrytning en komplex global utvecklingsfråga. Stora mängder kvicksilver används i bearbetningen av guld och ofta under mycket osäkra och miljöfarliga förhållanden.
Haji Rehani som arbetar vid miljöorganisationen Agenda for environment and response development i Tanzania har ett nära samarbete med samhällen som arbetar med småskalig guldutvinning.
– Den här typen av gruvbrytning står för den största efterfrågan på kvicksilver globalt.
Han förklarar att kvicksilvret används för att utvinna guld. Det är ett av få ämnen som reagerar med guld och bildar amalgam som hjälper till att skilja guldet från annat material. Sedan upphettas amalgamet så att kvicksilvret förångas och guldet blir kvar. Ångan är skadlig för miljön och för dem som arbetar med guldbrytningen.
Haji Rehani säger att det är viktigt att involvera både gruvarbetare och regeringar i arbetet med att fasa ut användningen av kvicksilver. Han påpekar att Afrikas länder visat beslutsamhet att göra något åt kvicksilvret. Flest länder som ratificerat Minmatakonventionen finns i Afrika – 19 av de 52 länderna.
– Detta juridiskt bindande avtal skapades och har antagits för att skydda människan och miljön för kvicksilverutsläpp. Det finns tydliga tidsbundna mål för utfasning av tillverkning, export och import av produkter som innehåller kvicksilver, säger han.
Zero Mercury Working Group har flera pågående projekt i Nigeria och Mauritius för utfasning av användning av kvicksilver i produkter till 2020, i enlighet med Minamatakonventionen. I Ghana och Tanzania arbetar koalitionen med att fasa ut användningen vid småskalig guldutvinning.
Vid de möten som hållits i Nairobi har experter betonat att användningen av kvicksilver i den småskaliga guldutvinningen fortsätter att öka, särskilt i utvecklingsländer. Det betraktas som en enkel och billig metod och används för att producera 20 till 30 procent av guldet i världen.
Enligt Zero Mercury Working Group arbetar 15 miljoner människor i 70 länder med småskalig guldbrytning där många exponeras för kvicksilver. Minskningen av användningen av kvicksilver i den småskaliga guldutvinningen väntas ske successivt och förhoppningen är att användningen ska upphöra helt inom 15 år.
Det krävs starkare lagstiftning på nationell nivå för att användning av kvicksilver i produkter ska upphöra helt, menar experter som deltog vid möten i Nairobi. Dessutom krävs fler frivilliga åtgärder för att minska användningen inom den småskaliga guldbrytningen eftersom det internationella avtalet inte uttryckligen förbjuder detta.
Uganda har undertecknat Minamatakonventionen och håller på att ta fram en nationell handlingsplan för att minska användningen av kvicksilver i guldutvinningen. Ännu finns dock inga lagar i landet som förbjuder användningen av kvicksilver.
Anne Lillian Nakafeero från Ugandas miljömyndighet menar att det krävs ett övergripande grepp för att stoppa användningen av kvicksilver.
En enda aktör kan inte hantera denna fråga. Vi behöver komma samman – representanter från regeringar, civilsamhällets organisationer, de som arbetar inom gruvnäringen – på det sätt som skett under dessa möten i Nairobi, säger hon.
