De flesta svenska partier tycks vara överens om att klimatförändringarna måste hejdas. Ändå är det flesta oerhört rädda för att föreslå någonting som på något sätt kan göra att människors livsstilar påverkas. Debatten om flygskatt som har utbrutit efter att regeringen gick ut med att de ämnar införa en sådan, visar tydligt på detta. Förslaget har totalsågats av de borgerliga partierna och Socialdemokraterna är splittrade i frågan.
Så vad handlar det om? Förslaget går i korthet ut på att passagerare som reser inom Europa ska betala 80 kronor i skatt, för lite längre resor blir skatten 280 kronor och för riktiga långresor 430 kronor. För den som tycker att det verkar mycket ska vi komma ihåg att flyget länge har subventionerats genom att det har varit undantaget från miljöskatter och genom att internationella flygresor har varit momsbefriade. Egentligen borde det alltså redan vara mycket dyrare än det är i dag.
Svenskarnas flygresor står i dag för mer koldioxidutsläpp än samtliga personbilstransporter i Sverige. Trots att flyg är det utan tvekan mest miljövidriga sättet att transportera sig på är det ofta betydligt billigare och enklare att flyga än att ta tåget inom Europa. Sedan 1990 har svenskarnas flygresor ökat med i genomsnitt två procent per år, en ökning som snarare kommer att eskalera än avta de kommande decennierna om ingenting görs. Kritiker av regeringens förslag menar att det är fel att rikta in sig på resorna i sig istället för på bränslet. Centerpartiet vill istället för flygskatt införa en kvotplikt på bränslen – det vill säga att flygbolagen ska tvingas använda en viss andel biobränsle istället för enbart fossila bränslen. Detta menar de kommer stimulera produktionen av biobränsle och göra att vi i framtiden kommer att kunna flyga med rent samvete.
Det här förslaget har sina poänger, men det finns ingenting som inte säger att det inte skulle gå att kombinera med en flygskatt. Som Centerpartiet själva medger står biobränslet bara för 0,3 procent av den totala bränsleanvändningen i svenskt flyg idag. Det kommer givetvis ta lång tid att ställa om till biodrivet bränsle och i väntan på det behöver något göras. Biobränslen har också sina nackdelar, som att mark som kunde användas till att odla föda istället går till att producera bränsle och att försurningen och övergödningen riskerar att öka.
Förslaget om att införa en bränslekvot istället för en flygskatt visar också på en viktig skiljelinje i klimatdebatten. Å ena sidan finns det de som tror att den nya tekniken kommer lösa allt och att vi stort sett kommer kunna fortsätta med våra liv som förut utan att behöva göra avkall på något.
Denna strategi är populär bland politiska partier eftersom de då inte riskerar att stöta sig med potentiella väljare. Å andra sidan finns det de som insett att vi faktiskt kommer behöva göra förändringar i våra livsstilar.
En flygskatt kommer inte att döda flygtrafiken. I regeringens utredning uppskattar man att den kan leda till en minskning av inrikesflyget med 3,6 till 4,8 procent och en minskning med cirka 1,5 till 2 procent av utrikesflyget. Samtidigt så ökar hela tiden flygresor av andra skäl vilket gör att antalet flygresor även med en flygskatt förväntas öka de kommande åren. En del har kallat flygskattsförslaget för symbolpolitik. De kan ha rätt. Om regeringen verkligen menade allvar med sina klimatambitioner skulle de få ta fram radikalare förslag än det här. Men symboler kan också ha ett visst värde. Österrike, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Norge har redan flygskatter. Ju fler länder som inför flygskatt, ju mer ökar också trycket på att införa ett internationellt styrmedel för att minska flygets klimatpåverkan.
Ett sådant styrmedel skulle kunna ha en betydligt större effekt än den svenska flygskatten. Låt oss hoppas att fler länder tar sina förnuft till fånga och driver på för en sådan gemensam överenskommelse. För vår egen och för klimatets skull.
