Göteborg vill gärna profilera sig som en cykelvänlig stad. Hittills har det väl gått – sådär. Bara sju procent av resorna i staden görs på cykel, jämfört med till exempel Malmö där motsvarande siffra är 25 procent. Men mycket är på gång, och ett omfattande cykelprogram som antagits har höga ambitioner. 2025 är förhoppningen att Göteborg ska vara en helt annan, och bättre, stad för cyklister.

I cykelprogrammet slås fast att cykeln haft en undanskymd roll i Göteborgs trafiksystem. Syftet med cykelprogrammet är givetvis att ändra på det. I en ambitiös programförklaring tar man upp allt ifrån förbättrat och utbyggt cykelvägnät till goda parkeringsmöjligheter och vikten av att lyssna till cyklisternas önskemål. Att cykla i Göteborg ska vara ”snabbt, enkelt och säkert”.

Målet är att antalet cykelresor i staden ska vara tre gånger så många 2025 jämfört med 2011. Och så sent som i våras beslutade trafiknämnden att skjuta till 400 miljoner kronor för cykelinvesteringar fram till och med 2019.

Hög andel cykeltrafik

Göteborg är på väg att förvandlas från ”en stor småstad till en nära storstad”, och i en sådan har cykeln en betydligt mer framträdande roll. Att flera nya stadsdelar ska byggas från grunden mitt i stan ger en ovanlig möjlighet att skapa plats för cykeln från början i stadsplaneringen kommande år. Och tanken är att cykeln ska få ta ganska stor plats.

– Vad gäller till exempel Frihamnen är vår målsättning att det ska vara en hög andel cykel- och en låg andel biltrafik där, säger Malin Månsson, som arbetar som cykelstrateg på trafikkontoret i Göteborg. Vi tittar på gatustrukturen – var kommer de viktiga cykelstråken att vara? Vi har gjort studier för att ta reda på hur vi bäst utformar dem. Var vill vi ha mycket cyklister? Det tittar vi också på, och här jobbar vi tillsammans med fastighetsägarna för att komma fram till bra lösningar.

Som cykelstrateg är Malin Månsson spindeln i nätet för den cykelsatsning som nu pågår. Hon samordnar arbetet kring att ta fram underlag för drift och underhåll av cykelvägar, vilka områden som behöver åtgärdas och i vilken ordning det bör göras.

– Som grupp verkar vi för att trafikkontoret verkligen gör det som står i planen, säger hon.

Mycket kvar att göra

Cykelprogrammet antogs i mars 2015, men på de två år som gått har inte så mycket blivit gjort som kanske vore önskvärt. Det beror till stor del på den enorma om- och tillbyggnation som är på gång i Göteborg vad gäller i princip alla trafikslag, framför allt inom det Västsvenska paketet.

– Jag tror att all investering på trafikkontoret fördubblades förra året, och vi hann helt enkelt inte med, säger Malin Månsson. Av de mellan 70 och 80 miljoner kronor som var avsatta för cykelinvesteringar, hann vi bara med att använda 27 miljoner.

Det ambitiösa cykelprogrammet har alltså hittills haltat betänkligt, något som politikerna i trafiknämnden noterat.

– Jag är inte alls nöjd med att vi inte kommit igång med att höja takten på cykelinvesteringarna, inte alls, säger Henrik Munck (MP), vice ordförande i trafiknämnden. Vi arbetar just nu på att ta fram en mer detaljerad plan för hur cykelinfrastrukturen ska förbättras. Det ska vara tydligt vilka projekt som ska starta när, och det måste gå snabbare än det gjort hittills. Förhoppningen är att den ska vara klar före sommaren.

Henrik Munck tycker sig se ett ökat intresse för cykling generellt, och menar att det är viktigt att staden kan tillhandahålla en god infrastruktur för att nya grupper ska börja cykla.

– Det måste vara tryggt och säkert och smidigt att komma fram med cykel, säger han. Vi vet att många avstår från att ta cykeln för att det är otryggt på sina ställen.

Han menar att en investering i ökat cyklande handlar om vad Göteborg vill vara som stad.

– Göteborg ska bli en större stad, men också en attraktiv stad, säger han. Centralt behöver vi ge mer utrymme till cyklister, uteserveringar, fotgängare, lekplatser – ja, mer utrymme för människor.

Han nämner Magasinsgatan som exempel:

– Jämför den nu när den är gångfartsområde med hur den var tidigare med biltrafik. Jag tror alla håller med om att det var helt tokigt som det var innan, och att det faktiskt blivit en mycket bättre stadsmiljö för människor. Men den typen av miljö behöver kompletteras med snabba cykelstråk.

God stämning i cykelköket

I cykelköket på Vegagatan är det full aktivitet en lördag strax före påsk. Det är trångt om utrymmet, cyklar står placerade på alla upptänkliga sätt och en eller ett par personer fixar koncentrerat med varje cykel. Det letas reservdelar, frågas om råd. Tomas Edin är en av volontärerna.

– Jag följde med en kompis hit första gången för ett halvår sedan, behövde fixa några små detaljer på min cykel. Och så blev det mer och mer, berättar han.

Cykelköket på Vegagatan i Linnéstan har funnits sedan 2011. Konceptet bygger på att vem som helst kan komma dit och få hjälp med att fixa iordning sin cykel – gratis. Man gör jobbet själv, men får handledning av volontärer. Cykelköket tar också emot ”skrotcyklar” från fastighetsägare, och har man ingen cykel kan man komma till cykelköket, välja ut en cykel som behöver lite kärlek och sedan själv fixa till den. Cykeln är sedan din. Hittills i år har cykelköket på Vegagatan tagit hand om drygt 140 cyklar. Under hela förra året räddades 771 stycken.

Göteborgs stad har visat intresse för cykelköks-idén, och i år utreds om det finns förutsättningar för att sprida konceptet till fler stadsdelar. Nio cykelkök finns runtom i stan i olika former, och de drivs av allt från eldsjälar till frivilligorganisationer, bostadsbolag och studieförbund. Kruxet är att det inte är klart definierat hur det ska fungera eller vad ett cykelkök egentligen är.

– I dagsläget finns inget samordningsansvar, det är en sak vi jobbar på, berättar Nina Wolf som är projektledare för Cirkulära Göteborg. Det finns många aktörer och spännande samarbeten, och det är inte självklart att staden måste vara inblandat i varje projekt.

Någon måste ta bollen

Under 2016 prövades konceptet Earn a Bike i Göteborg, en idé som kommer från USA där unga i socialt utsatta områden får gå en kurs för att lära sig hur man fixar iordning en cykel som de sedan får. När Earn a Bike-konceptet utvärderades insåg man behovet av en samordnare, och även en gemensam, digital plattform som kan fungera som kontaktyta för dem som sysslar med cykelkök eller är intresserade av att starta ett.

Nina Wolf har lagt ett förslag om att driva frågan att det ska finnas ett cykelkök i varje stadsdel. Om det skulle tas upp i stadens miljöprogram skulle det visa att det finns en politisk vilja att driva frågan.

– Cykelkök är en bra grej, och det finns intresse både hos medborgare, politiker och i stadsdelarna, säger hon. Förutom den uppenbara hållbarhetsaspekten finns sociala vinster, integrationsvinster. Och det är stadens roll att underlätta och stimulera goda, hållbara medborgarinitiativ som ju cykelköken är. Det luriga är att ingen riktigt tagit bollen än – för att kunna driva det här långsiktigt behövs politiska beslut, det behöver avsättas pengar för att få det att fungera.

Förebilder i Europa

Vilken roll cykelköken får inom Göteborgs cykelsatsning är alltså inte klart. Men klart är att staden vill få fler att cykla. I den tid av ombyggnation som väntar under ett antal år, kommer det att bli en nödvändighet att minska biltrafiken i centrala stan. Hur få folk att känna att de själva väljer cykeln, och inte att de tvingas ställa bilen?

I cykelprogrammet har man tittat på hur andra framgångsrika cykelstäder i Europa gått tillväga, och listat några framgångsfaktorer; ett finmaskigt och väl utbyggt cykelnät, omfattande separation från fotgängare och bilister, och bra cykelparkeringsmöjligheter är några av dem. Att cykla ska göras attraktivt. Holland och Danmark nämns som förebilder, men Malin Månsson på trafikkontoret menar att man inte kan plagiera någon stad rakt av.

– Vi måste utgå från hur det ser ut hos oss, säger hon. Några cykelmotorvägar som finns i Köpenhamn kommer vi inte att kunna se här, vårt centrum ser inte så ut. Då sneglar vi mer på hur det ser ut i de holländska städerna.

Senast Göteborgs stad tog fram ett cykelprogram var 1999. Då låg fokus framför allt på att minska antalet olyckor. Däremot satsades inte så mycket på framkomlighet och tydlighet för cyklisterna. Effekten blev inte heller att cyklingen ökade nämnvärt.

Sedan 2011, då stadens nya trafikstrategi antogs, har cykelresorna ökat. Mest ökade de 2013 då trängselskatten infördes, sedan dess har ökningen planat ut och i fjol ökade cykelresandet inte alls.

Vill få fler att cykla

I den nya cykelplanen är ett uttalat mål att man vill få fler att cykla. Bättre framkomlighet och tydligare anvisningar för cyklister är ett led i detta. Malin Månsson menar att alla bitar behövs – både förbättring av befintliga cykelvägar, att vägnätet knyts ihop, nya cykelstråk och att drift och underhåll av cykelvägarna fungerar året om.

– Det är den totala förbättringen som behövs för att öka cyklingen i Göteborg, säger hon. Jag tror att det kommer att ta några år av investeringar och arbete innan vi ser någon ökning.

I entusiasmen som råder över allt nytt som går att planera in i de kommande centrala stadsdelarna kring Frihamnen finns samtidigt en medvetenhet om vikten av att förbättra de cykelleder som redan finns.

– Vi kan inte bara ha en bra cykelbana på Bananpiren när det är färdigbyggt, säger Henrik Munck. Det måste fungera i hela stan.

Text: Ylva Carlsson