Rachel Kyte är vd för det globala initiativet Sustainable energy for all och även FNs särskilda sändebud för hållbar energi åt alla. Vid ett möte som hölls i Wien förra veckan påpekade hon att utvecklingen i världen inte går i den takt som krävs för att alla människor ska få tillgång till el till 2030 – trots att detta också är ett av FNs globala utvecklingsmål, som klubbades 2015.

– Vi måste alla tillsammans göra mer, och göra det snabbare, sade hon inför de 1 500 delegater som hade samlats vid Sustainable Energy for Alls forum, som hålls vartannat år.

Rachel Kyte påminde om att FNs hållbara utvecklingsmål utgör ett löfte om att alla ska få tillgång till elektricitet från rena energikällor, vilket i sin tur bland annat ska leda till renare luft, nya arbetstillfällen, uppvärmda skolor och större skördar. Hon påpekade också att världen genom Parisavtalet lovat att agera mot klimatförändringarnas hotande katastrofala konsekvenser genom att kraftigt minska koldioxidutsläppen.

– Frågan är varför vi inte rör oss snabbare framåt?, sade Rachel Kyte.

En rapport från Världsbanken visar att om utvecklingen fortsätter i samma takt som i dag så kommer en av tio människor i världen fortfarande sakna tillgång till elektricitet 2030. De flesta av dessa kommer att bo i Afrika. I exempelvis Tchad, Niger, Sydsudan och Kongo-Kinshasa har för närvarande bara en av tio invånare tillgång till el. Det är dessutom en siffra som är minskande på grund av befolkningstillväxten, sade Elisa Portale, energiekonom vid Världsbanken, som presenterade rapporten vid forumet.

Trots att energikällor som sol- och vindkraft får stor uppmärksamhet går utvecklingen enligt Elisa Portale fortfarande för långsamt. Vissa länder har visserligen lyckats öka andelen energi som kommer från rena källor årligen, men i andra länder som Kanada och Brasilien har samtidigt utvecklingen gått åt andra hållet.

Även arbetet med att öka energieffektiviteten halkar efter enligt Världsbankens rapport. Investeringarna på detta område måste öka med mellan tre och sex gånger från dagens siffra på en kvarts miljard dollar om året, om målsättningarna ska kunna infrias till 2030.

Världsbankens rapport visar samtidigt att utvecklingen går som allra sämst när det gäller hur många människor som fortfarande använder sig av traditionella fasta bränslen för att laga mat. Denna grupp har till och med ökat något sedan 2011. Det handlar om bränslen som avger giftiga luftföroreningar som årligen förkortar livet för tiotals miljoner människor och som enligt Världshälsoorganisationen, WHO, leder till fyra miljoner människors död varje år.

Trots detta tycks frågan var lågt prioriterad och enligt Elisa Portale ser det just nu ut som att 2,5 miljarder människor fortfarande kommer att behöva använda sig av ved, kol eller kodynga 2030 för att laga sin mat.

Vivien Foster vid Världsbanken säger till IPS att användning av rena energikällor i dessa fall inte är en tillräckligt prioriterad fråga i många av världens länder. En av orsakerna kan vara att de flesta i beslutsfattande positioner är män, som sällan är engagerade i matlagningen i sina hem. Dessutom menar Vivien Foster att miljörelaterade hälsofrågor generellt sällan får den uppmärksamhet de förtjänar.

– Tyvärr går ofta mobiler före toaletter. Luftföroreningar inomhus har större effekter på hälsan än aids, hiv och malaria har tillsammans, säger hon.