USAs kongress godkände nyligen en lag som möjliggör för offer till terrorattackerna mot World Trade Center-tornen och försvarshögkvarteret Pentagon den 11 september 2001 att stämma Saudiarabien, som många hävdar delvis bär ett ansvar för de tusentals dödsfallen som dåden innebar.
Godkännandet går tvärtemot ett veto som president Barack Obama lade in mot lagförslaget. Att såväl representanthuset som senaten går emot Obama i frågan innebär ett hårt slag för den avgående presidenten som lämnar nyckeln till Vita huset i början av nästa år till antingen Donald Trump eller Hillary Clinton. I senaten var röstsiffran överväldigande: 97 för och bara en emot.
Blott två dagar efter kongressens godkännande sådde den nya lagen sitt första frö: då lämnade Stephanie DeSimeone in en stämningsansökan vid en domstol i Washington DC. Den 11 september 2001 var DeSimeone gravid i andra månaden när hennes man omkom i attacken mot Pentagon.
Den saudiska regimen ”var medvetna om al-Qaidas planer på att angripa USA” och ”försåg även terrornätverket med information och medel i över ett decennium”, står det i stämningsansökan. Stephanie DeSimeones dotter – som föddes just som dåvarande presidenten George W Bush hade invaderat Afghanistan och lade upp ritningarna inför störtandet av Iraks diktator Saddam Hussein – led ”svåra och permanenta skador” av händelsen som berövade henne sin far. För det kräver DeSimeone ett icke-specificerat skadestånd från Saudiarabiens regering.
”Utan stöd från kungariket [Saudiarabien] hade al-Qaida aldrig haft den kapacitet som krävdes för att komma på, planera och genomföra 9/11-attackerna”, står det i stämningsansökan.
Saudiarabiens inblandning i 9/11-attackerna har varit föremål för mycket spekulationer, men klart är att 15 av 19 flygplanskapare var saudiska medborgare den där septembermorgonen. Tidigare i år släppte amerikanska myndigheter dokument från hemligstämplade kongressutredningar som visar att en handfull av flygplanskaparna närde kontakter med och försågs med stöd från personer med direkta kopplingar till den saudiska regeringen.
Under sina år i Vita huset har Barack Obamas relation med Saudiarabien varit frostig. På senare år har tonläget mellan USA och Saudiarabien försämrats ytterligare till följd av nukleära avtal mellan USA och Iran och Obamaadministrationens ovilja att störta den syriska regimen med militära medel.
Obamas veto mot lagförslaget bottnade enligt egen utsago varken i att försvåra sanningssökandet för 9/11-offer eller att hålla den saudiska regimen – som i decennier varit USAs viktigaste allierade i Mellanöstern, samt en generös oljepartner – om ryggen. Vetot bottnade snarare i ett försök att undvika att se liknande stämningsansökningar slå tillbaka mot den amerikanska staten:
– Jag vill inte ha en situation där vi plötsligt hålls ansvariga för allt arbete som vi gör över hela världen, och plötsligt blir föremål för stämningar i domstolar, sade Obama i en kommentar till CNN.
