I Cartagena de Indias, 65 mil norr om huvudstaden Bogotá undertecknade i måndags de forna kombattanterna ett fredsfördrag som syftar till att sätta punkt för en konflikt som rasat i 52 år. Mängder av presidenter och utrikesministrar fanns på plats tillsammans med FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon.

Sedan undertecknade president Juan Manuel Santos och Farcs ledare Rodrigo Londoño, mer känd under namnet Timochenko, det avtal som parterna kom överens om i Havanna i slutet av augusti efter flera år av förhandlingar.

Farc ska nu avväpnas och ombildas till ett politiskt parti. EU meddelade att organisationen kommer att strykas från listan över terroristorganisationer och USAs utrikesminister John Kerry sa att man från amerikanskt håll överväger att göra detsamma.

Det första steget mot förverkligandet av freden kommer att tas redan på söndag, då landets befolkning ska godkänna eller säga nej till fredsavtalet genom en folkomröstning.

Ja-sidans anhängare består av en lång rad olika och skiftande aktörer. Nej-sidan leds i första hand av den tidigare presidenten Álvaro Uribe (2002-2010), och den tidigare justitiekanslern Alejandro Ordóñez, som kan komma att kandidera i presidentvalet 2018. Deras kampanj riktas i första hand mot befolkningen i städerna.

– På landsorten är befolkningen i högre grad beredd att rösta ja, säger den politiske analytikern Jesús Aníbal Suárez till IPS, och tillägger att det råder mer delade meningar bland stadsbefolkningen.

Företrädare för landets evangeliska kristna, som utgör flera miljoner i Colombia, har uppmanat sina anhängare att rösta nej på söndag – och det är en väljargrupp som anses vara mycket lojala med sina ledare. Den lokala katolska kyrkan har ställt sig neutral till valet – trots att påven Franciskus stödjer för fredsförhandlingarna.