I april tvingade massprotester bort Algeriets åldrande president Abdelaziz Bouteflika. Nu har flera av hans närmaste allierade gripits misstänkta för korruption, men fortfarande har inget nytt val utlysts.
ALGERIET Algeriets högsta domstol beslutade på torsdagen att frihetsberöva den tidigare premiärministern Abdelmalek Sellal på korruptionsanklagelser.
Sellal är en av flera nära allierade till den tidigare presidenten Abdelaziz Bouteflika som gripits på senare tid. Så sent som i onsdags greps Ahmed Ouyahia, även han tidigare premiärminister och i likhet med Sellal misstänkt för just korruption.
Också den tidigare handelsministern Amara Benyounes har tvingats infinna sig i rätten och Högsta domstolen har konfiskerat före detta transportministern Abdelghani Zaalanes pass. Dessutom har expresidentens bror Saïd Bouteflika gripits tillsammans med två tidigare underrättelsechefer, misstänkta för att ha ”konspirerat mot statens auktoritet”.
Antikorruptionsoffensiven ligger till synes i linje med kraven från den proteströrelse vars massdemonstrationer ledde fram till Bouteflikas avgång. Men rörelsen kräver också att interimspresidenten Abdelkader Bensalah och premiärministern Noureddine Bedoui avgår. Bägge anses tillhöra den elit som styrt Algeriet sedan självständigheten från Frankrike 1962.
Demonstranterna kräver även nya val. Nyligen meddelades från myndighetshåll att presidentvalet sköts fram på obestämd tid och landet styrs sedan dess av en övergångsregering.
Fakta: Protesterna i Algeriet
Den 10 februari tillkännagav Algeriets dåvarande president Abdelaziz Bouteflika, då 81 år gammal, att han i strid mot grundlagen tänkte kandidera till en femte mandatperiod.
Bouteflika tillträdde som president 1999, med militärt stöd. Sedan ett slaganfall 2013 hade han dock bara synts till offentligt vid ett fåtal tillfällen.
Den 22 februari utlystes en protestmarsch mot Bouteflikas kandidatur, i trots mot det demonstrationsförbud som varit i kraft sedan 2001. Presidentens stab utlovade snabbt politiska reformer men protesterna fortsatte och intensifierades.
Den 11 mars drog Bouteflika tillbaka sin kandidatur. Samtidigt meddelades att presidentvalet sköts fram på obestämd tid vilket fick protesterna att växa ytterligare.
Den 2 april kom beskedet om Bouteflikas avgång. Vid det laget hade protesterna redan kommit att rikta sig mot hela den politiska eliten.
Ett nytt valdatum sattes till den 4 juli, men sköts återigen upp på obestämd tid med motiveringen att det fanns för få kandidater.
