Det politiska spelet kring planerna på utbyggnad av Arlanda fortsätter. Miljöpartiet pressas från flera håll om att släppa fram en fjärde landningsbana. ”Om 20 år kommer vi fråga oss hur vi ens kunde diskutera en utbyggnad”, säger Maja Rosén, initiativtagare till kampanjen Flygfritt 2020.
För en tid sedan öppnade moderatledaren Ulf Kristersson för att lägga ner Bromma flygplats – om Arlanda utökas med en fjärde start– och landningsbana. Frågan om utbyggnad av Arlanda plågar regeringen, där Socialdemokraterna vill se en sådan medan Miljöpartiet håller emot.
Efter Kristerssons utspel har Socialdemokraterna i Stockholms stad – som vill lägga ner Bromma och bygga ut Arlanda – krävt besked från Miljöpartiet och Moderaterna om vilken linje som gäller. De har tidigare uppfattat att de lokala miljöpartisterna i Stockholm accepterat en utbyggnad av Arlanda ifall Bromma läggs ner.
– Nu måste man våga ta det politiska ansvaret och flytta över trafiken, säger Karin Wanngård, Socialdemokraternas oppositionsborgarråd i Stockholm.
I överenskommelsen mellan allianspartierna och Miljöpartiet i Stockholms stad ingår att stadens avtal med staten om Bromma flygplats inte ska förlängas när det går ut år 2038. Samtidigt skrev man att ”staden ska delta i arbetet att säkerställa nödvändig flygkapacitet i regionen”. Men vad det betyder finns det olika tolkningar av.
Utrymme för tolkningar
Det moderata finansborgarrådet i Stockholm Anna König Jerlmyr sa i Svenska dagbladet i oktober att man var överens om att utöka kapaciteten på Arlanda. Nu vill hon inte uttala sig, utan hänvisar till vad man skrivit i överenskommelsen om att ”säkerställa” kapaciteten. Stockholms trafikborgarråd Daniel Helldén (MP) medger för Syre att det finns utrymme för olika tolkningar.
– Man kan diskutera vad nödvändig kapacitet är och det är klart att vi och Moderaterna har lite olika syn på flyget generellt, säger han.
Helldén hävdar bestämt att man kan lägga ner Bromma utan att bygga fler landningsbanor på Arlanda. Däremot kan flygplatsbyggnaderna behöva byggas ut, menar han.
– Om vi ska flytta över den befintliga trafiken på Bromma till Arlanda behöver man lösa vissa terminalfrågor, det tror jag är ofrånkomligt, säger Daniel Helldén.
Själva beslutet om en utbyggnad av Arlanda sitter regeringen på. Men därifrån är det tyst. ”Frågan bereds just nu”, lyder det lakoniska svaret från miljöminister Isabella Lövins pressekreterare.
Karin Wanngård, S-toppen i Stockholm, argumenterar för att det bästa att göra ur klimatsynpunkt är att är att bygga ut Arlanda för att samla kapaciteten där.
– De korta flygningarna ska bort och ersättas med tåg, medan de långa resorna ska ske med direktflyg i så stor utsträckning som möjligt. Då måste Arlanda blir en hubb som samlar flygresenärer, gärna från hela Sverige, säger hon.
Att kraftsamla på Arlanda skulle också ge förutsättningar för stora investeringar i mer hållbara bränslen och satsningar på så kallade ”gröna inflygningar”, enligt Wanngård. Att få medborgarna att avstå från långa internationella flygningar är orealistiskt, anser hon.
– En del tror att om det inte finns några landningsbanor alls kommer flyget att minska. Det kommer det inte göra, istället kommer vi på ett eller annat sätt att ta oss till andra länder och flyga därifrån.
Inrikesflyg en liten del
Maja Rosén som driver kampanjen ”Flygfritt 2020” avfärdar Wanngårds argument. Flygandet måste omedelbart minska drastiskt och inga flygplatser över huvud taget kan byggas ut, menar hon.
– Att politiker går ut och säger sådana här saker gör att människor inte förstår hur allvarlig krisen är. Det jag märkt under vår kampanj är att väldigt många är beredda att göra uppoffringar, men att väldigt många inte förstår vad det är som krävs och vad som står på spel.
Att sätta sitt hopp till ett mer hållbart flyg i framtiden håller inte, enligt Maja Rosén.
– Politiker pratar ofta om utsläppen 2030 eller 2050. Men det är nu som vi måste halvera utsläppen, säger hon.
Maja Rosén köper inte heller att det skulle vara tillräckligt att få bort de korta flygningarna och ersätta dem med tåg. Inrikesresorna står för endast 7 procent av svenskarnas utsläpp från flyg, påpekar hon.
Nu efterlyser Maja Rosén klarspråk från politikerna om hur allvarligt läget är för klimatet. Då kommer det också vara självklart för de flesta att förändra sitt beteende, menar hon och jämför med andra typer av kriser.
– Om det till exempel bröt ut ett tredje världskrig skulle ingen oroa sig för vad man ska göra på semestern.
