Låst är läget om EU:s stora asylreform, fyra år efter flyktingkrisens utbrott.
Kanske kan en finländsk miljöpartist ordna nytt driv i reformen – när EU-valet, en ny kommission och diverse regeringsskiften skapar nya politiska förutsättningar.
Gång på gång har EU-ländernas migrationsminister samlats i Bryssel och Luxemburg och alla möjliga andra ställen under de senaste åren för att försöka komma framåt.
Och gång på gång har allt strandat.
Framför allt är läget låst kring frågan om att kunna fördela asylsökande mer jämbördigt mellan medlemsländerna. Javisst, säger länder som Sverige och Tyskland, dit merparten av flyktingarna söker sig. Absolut inte, säger länder som Ungern och Polen, som helst inte vill se nästan någon utomeuropeisk invandring över huvud taget.
”Mer låst”
För tillfället sker i princip ingenting om asylreformens sju olika lagförslag.
– Ja, det är väl snarare mer låst än tidigare eftersom vi är i ett läge där vi har ett nytt Europaparlament och sedan ska det komma en ny EU-kommission. Det krävs en fortsatt diskussion om hur vi ska ta det här framåt eftersom det just nu ligger på is, säger migrations- och justitieminister Morgan Johansson (S) som hade ännu en lägesgenomgång med sina kollegor i Luxemburg på fredagen.
Johansson tror inte att mycket kommer att hända förrän tidigast i höst.
En huvudfråga blir då om det går att köra vidare med de gamla förslag som lades sommaren 2016 eller om man måste börja om från helt ny kula.
Sverige vill absolut köra på och kopplar även frågan till pågående diskussion om nästa långtidsbudget i EU.
– Vår grundlinje har alltid varit att vi måste vara beredda att ta ett gemensamt ansvar och då måste alla länder vara beredda. Vill man inte ta ansvar så måste det kosta. Därför knyter vi också den här frågan till budgetförhandlingarna, säger Johansson.
Vad gör Finland?
Samtidigt håller många av förutsättningarna på att förändras – och dessutom i olika riktningar.
I EU-parlamentet gick flera asyl- och invandringskritiska partier starkt i exempelvis Italien, Frankrike, Tyskland, Ungern och Polen. Men de gick inte så bra som de själva hade hoppats och väntas snarare få ett minskat inflytande då övriga partigrupper i EU istället tvingas arbeta närmare varandra.
Därtill har regeringsläget ändrats på flera håll i EU. Exempelvis kommer EU:s migrationsministermöten i höst att ledas av finländska miljöpartisten Mario Ohisalo – en tämligen rejäl skillnad jämfört med i fjol höstas då samma process leddes av Herbert Kickl från österrikiska nationalistpartiet FPÖ.
– Det återstår ju att se förstås, men jag har stora förväntningar på att Finland kommer att medverka till att driva de här frågorna framåt. Vi har haft en hygglig samsyn mellan Finland och Sverige förut och den kanske kommer att öka ytterligare med den nya regeringen, säger Morgan Johansson i Luxemburg.
Fakta: EU:s asylpaket
Sju förslag som lades av EU-kommissionen under 2016 behandlas sedan lång tid tillbaka av EU-länderna och EU-parlamentet:
• Förslag om en reviderad Dublin-förordning (kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan).
• Normer för mottagande av asylsökande, inklusive frågan om säkra länder.
• Förslag om när personer ska anses berättigade till internationellt skydd och hur länge de ska få uppehållstillstånd.
• Gemensamma regler för hur skyddet i EU ska fungera.
• Databaser för jämförande av fingeravtryck och identifiering av asylsökande.
• Skapa en gemensam asylbyrå.
• Nya ramar för vidarebosättning (kvotflyktingar).
EU-parlamentet har enats om sin linje i samtliga förslag. EU-länderna har för sin del ännu inte slagit fast någon gemensam syn kring flera av de mer laddade förslagen – exempelvis Dublin-regler och uppehållstillstånd.
