FILIPPINERNA I början av 2014 publicerade ett forskarteam lett av den filippinska barnläkaren Rose Capeding en banbrytande studie i vetenskapstidskriften The Lancet. Studien visade att Dengvaxia, ett vaccin mot dengue, hade fungerat på över 10 000 barn i Asien utan några risker för folkhälsan.

Senare, under våren, lanserade Filippinernas regering ledd av dåvarande presidenten Benigno Aquino, ett hälsoprogram värt 600 miljoner kronor i syfte att vaccinera barn mot dengue med hjälp av det lovordade läkemedlet.

En vaccinpanel vid Världshälsoorganisationen WHO gav Dengvaxia grönt ljus och barn som fyllt nio år klassades som säkra att ge vaccinet till och vaccinets franska tillverkare Sanofi Pasteur träffade Benigno Aquino i Paris inför det historiska initiativet som gjorde landet till det första i Asien att godkänna kommersiell försäljning av Dengvaxia.

Inför smattrande kameror och president Aquinos översyn vaccinerades de första barnen i april 2016 i Central Luzon, Calabarzon och Metro Manila. 700 000 barn fick minst en dos av Dengvaxia.

Varningsklockor ljöd – ingen lyssnade

Lanseringen, leendena och läkemedelsföretaget Sanofi Pasteurs lukrativa avtal med den filippinska staten skedde emellertid inte utan störningsmoment.

Från forskarkorridorer hördes kritik redan 2014, i samband med Rose Capedings studie i The Lancet. Dittills, menade kritikerna, hade något denguevaccin inte kunnat tas fram till följd av virusets märkliga form och skeende.

Dengue är en moskitburen sjukdom som sällan är dödlig vid första sjuktillfället men där en andra omgång innebär en annan virusform som kan leda till större sjukdomsproblematik.

Scott Halstead, dengueforskare vid Uniformed Services University of the Health Sciences i Maryland, menade exempelvis att barn som aldrig tidigare hade insjuknat i dengue inte borde ges något vaccin.

Programmet avbröts tvärt

Verkligheten i Filippinerna gav snart kritikerna rätt: Sanofi Pasteur meddelade november 2017 att Dengvaxia de facto kunde förvärra denguefallen bland barn som tidigare aldrig hade insjuknat.

Det tvära kastet fick filippinska myndigheter att omedelbart avbryta vaccinprogrammet – vilket skapade enorm oro hos föräldrarna till 830 000 redan vaccinerade barn.

Hösten 2018 meddelade Filippinernas hälsodepartement att 130 Dengvaxiavaccinerade barn hade dött, och 19 efter att ha insjuknat i dengue och som en trolig följd till de komplikationer som vaccinerat tros ha medfört.

Som en följd av den allmänna hysterin och massiva kritiken främst riktad mot hälsodepartementet och Sanofi Pasteur greps den 63-åriga barnläkaren Rose Capeding, huvudförfattaren till The Lancet-studien men själv inte den som slöt avtalet mellan läkemedelsbolaget och den filippinska staten, än mindre den som sjösatte vaccineringsprogrammet av nära en miljon barn över nio år.

Sedan februari i år sitter Capeding anhållen i väntan på åtal.

Om barnläkaren fälls i den ännu ej datumsatta rättsprocessen blir det för mord och för ”hänsynslös oförsiktighet som resultaterat i mord” för att med ”otillbörlig hastighet underlättat Dengvaxias godkännande och introducering bland filippinska skolbarn”, som det heter i åtalet.

Vem är egentligen ansvarig?

Capeding har själv inte kommenterat åtalet men hälsar via sonen Juhani Capeding att hon ”aldrig kunnat föreställa sig att en forskningsartikel i ett vetenskapsmagasin skulle leda till det här”.

Från kollegor hörs försvar av Capeding och bestörtning inför att skulden landar på barnläkarens axlar istället för hos filippinska myndigheter – eller vaccintillverkaren.

Att Rose Capeding sitter anhållen är inte bara märkligt ur politisk och ekonomisk synvinkel, vetenskapligt råder delade meningar om huruvida de bortgångna barnens dödsorsak varit en följd av vaccinet.

Mycket är ännu höljt i dunkel: obduktioner av flera av de bortgångna barnen visade på blödande hjärtan, lungor och hjärnor medan andra dödsfall aldrig hann undersökas eftersom sjukhus uppges ha vägrat vilja beblanda sig med ”Dengvaxiafall”.

Förra året kunde emellertid läkare knutna till University of the Philippines-Philippine General Hospital visa att tre av barnen hade dött i dengue, trots att de varit vaccinerade. Men fortsatta utredningar krävs, tillade läkarna.

Sanofi Pasteur bekostade Rose Capedings forskning och bolaget försvarar fortsätter att försvara avtalet med Filippinerna genom att peka på sina 20 år av ”rigorös forskning och vaccinframtagande efter [tester på] 40 000 personer i 15 länder”.

Benigno Aquino hann lämna ifrån sig presidentämbetet till Rodrigo Duterte innan vaccinskandalen var ett faktum. Ändå är det Aquino som är den främste ansvarige för vaccinationsprogrammets många frågetecken och allvarliga hälsokonsekvenser, anser den oberoende senatorn Richard Gordon i en egenförfattad senatsrapport.

– Vad vi ser är resultatet av en konspiration. Det är väldigt tydligt att penningmedel sköts till alldeles för skyndsamt, sa Gordon till Phil Star i samband med att rapporten publicerades.

Kampen om narrativet

Den nuvarande presidenten Duterte har politiskt distanserat sig från skandalen, men ändå varit tydlig med att Filippinerna bör få tillbaka de 600 miljoner kronor som Sanofi Pasteur erhölls i samband med programmets lansering 2015.

Bolaget, som kritiserats för att ha använt filippinska barn som ”försökskaniner”, menar att beslutet om vaccination i slutändan togs av det filippinska hälsodepartementet.

– Jag är ledsen om förvirring har uppstått, vilket är orsaken till att jag är här, för att säga att det inte finns någon anledning till panik, sa Sanofi Pasteurs Asienchef Thomas Triomphe i ett utskottsförhör i Manila i december 2017.

Tills vidare fortsätter tvekampen om makten över vaccinationsfiaskots narrativ. I botten finns stora ekonomiska intressen, politiska intressen och vetenskaplig prestige. Tills vidare är också barnläkaren Rose Capeding, författare till den rapport som gick i god för Dengvaxia i The Lancet 2014, den enda som riskerar rättsliga konsekvenser till följd av vaccinfiaskot.

”Om hon fälls väntar förmodligen 48 års fängelse”, rapporterar vetenskapsjournalisten Fatima Arkin för Science.