Flera områden i Sverige ligger i farozonen för erosion, ras, skred och översvämningar i klimatförändringarnas spår.
Nu vill regeringen lista de mest drabbade platserna och öppnar för att fler kommuner kan få statligt stöd – något som Vellinge kommun hoppas på.
SVERIGE – Det hade varit jättepositivt. Vi har länge försökt lyfta att vi vill att staten tar ett större ansvar, säger Erik Andersson, projektledare i Vellinge kommun.
En förhöjd havsnivå har gjort Falsterbonäset – det vattennära område i Vellinge kommun som omfattar Skanör, Falsterbo och Höllviken – särskilt benäget att drabbas av översvämningar.
För att motverka det anlägger kommunen sandbarriärer som omger och skyddar bebyggelsen.
– Enligt lagboken är det varje fastighetsägares ansvar att skydda sin fastighet, men det anser inte Vellinge kommun är hållbart. Det måste ske en samlad åtgärd. Men om vi inte får någon hjälp så får vi bära hela kostnaden själva, säger Erik Andersson, som tillägger att kommunens budget för sandläggningen ligger på 200 miljoner kronor.
Miljonstöd
Regeringen ger nu i uppdrag åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Statens geotekniska institut (SGI) att kartlägga och rangordna de områden i Sverige som ligger i farozonen för erosion, ras, skred och översvämningar.
Beslutet innebär att regeringen också öppnar för att ge statligt stöd till kommuner där det finns särskilt klimatkänsliga områden, bekräftar klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) till TT.
Sådant stöd ges sedan 2018 till Lilla Edets kommun för arbetet kring Göta älv, vars branta slänter riskerar att drabbas av skred på grund av ökade vattenflöden.
– Göta älv är ett klassiskt exempel på hur stora insatser krävs av en liten kommun, eftersom älven är en dricksvattenskälla för många människor. Ett skred längs älven kan äventyra vattenåtgången, eftersom marken är förorenad av industrier. Då måste staten gå in och stödja, säger Isabella Lövin.
TT: Och nu kan fler kommuner komma att bli aktuella för statligt stöd?
– Precis.
"Jätteglad"
– SGI och MSB ingår redan i ett större samarbete kring klimatförändringarnas inverkan på svensk mark. Men det nya projektet ger möjlighet att förutse de samhällsekonomiska konsekvenserna för katastrofer kopplade till ett förändrat klimat, säger HannaSofie Pedersen, chef på avdelningen för klimatanpassning på SGI.
– Jag är jätteglad över den här möjligheten att få ta ett helhetsgrepp på de här angelägna frågorna. Jag tycker att det är hög tid, säger hon.
Beslutet innebär att regeringen infriar den nationella anpassningsstrategi som antogs 2018, enligt Isabella Lövin.
– Man kan säga att arbetet med klimatanpassning har legat efter under lång tid. Det här borde ha skett för länge sedan, säger hon.