På hälsovårdminister Jack Niedenthals kontor sitter en plansch som påminner om Marshallöarnas mörka närhistoria – men också om dess framtid. Mellan 1946 och 1962 genomförde USA en rad kärnvapenprover här och effekterna lever kvar.

MARSHALLÖARNA ”Med tanke på vad Marshallöarna gjort för mänskligheten förtjänar vi den bästa sjukvården i världen”, står det på affischen.

– Det är något jag verkligen skriver under på, säger minister Jack Niedenthal.

På grund av kärnvapentesterna har Marshallöarna med tiden fått ökade skadestånd från USA i takt med att skadornas omfattning har uppdagats.  Vid sidan av de inkomster republiken får in genom att sälja fiskerättigheter till utländska bolag utgör dessa skadestånd i dag landets största inkomstkälla.

Många av dem som lever på de öar där testerna utfördes har drabbats av cancer. Vid sidan av detta tvingas landets sjukvård även att hantera andra sjukdomar genom många fall av tuberkulos, diabetes och lepra.

Jack Niedenthal betonar för IPS att dessa tre sjukdomar inte har något direkt samband med de nukleära testerna och den strålning de lämnade efter sig. Samtidigt menar han att alla landets medborgare, som uppgår till blott 53 000, har rätt till god hälsa och möjligheten att leva länge. Men han säger också att resurserna för att lyckas med detta förblivit begränsade.

Lättillgänglig vård

För att förbättra situationen har myndigheterna satsat på att utöka vården för dem som lider av tuberkulos eller lepra. Det handlar bland annat om en ökning av antalet hälsoundersökningar men också om att göra vården mer lättillgänglig.

– Landet är litet, och om det uppstår en epidemi kommer alla att påverkas. Genom ett integrerat program står vi bättre förberedda, säger Jack Niedenthal.

Sjukvårdsexperter menar att den satsning som pågår är ett steg på vägen mot en förbättrad hälsovård, men understryker också att det kommer att krävas att vårdinsatserna blir mer tillgängliga också på längre sikt. I annat fall kommer inte sjukdomarna, i synnerhet lepra, att kunna bekämpas tillräckligt ineffektivt. Det säger Arturo Cunanan från Filippinerna, som är en av världens ledande experter på lepra.

– Det idealiska vore om vården för lepra kunde integreras i den allmänna sjukvården. Det är det enda sättet att se till att vård finns tillgänglig på alla nivåer – från byarna till städerna, säger han till IPS.

Lepra prioriteras

Arturo Cunanan säger att det skulle göra att en drabbad person inte längre tvingades resa långt till en specialiserad klinik för att få vård, utan att den skulle finnas tillgänglig på lokal nivå.

Han säger att lepra är en sjukdom som på grund av antalet rapporterade fall har minskat inte längre är lika prioriterad av världens sjukvårdsmyndigheter. Och det gäller även i länder där sjukdomen fortfarande utgör ett problem.

Detta leder i sin tur att mindre resurser satsas samtidigt som kunskaperna bland vårdpersonalen minskar.

Marshallöarnas biträdande regeringschef Jefferson Barton säger dock att detta inte är fallet här, utan att landet fortfarande betraktar lepra som en prioriterad sjukdom.

– Sjukvård och utbildning är de frågor vi prioriterar högst, och vi satsar på att utbilda befolkningen, i synnerhet barnen, om de viktigaste hälsofrågorna, säger han till IPS.

Lepra är en sjukdom vars behandling på global nivå är kostnadsfri, genom Världshälsoorganisationen. Däremot finns det fortfarande brister när det gäller tillgång på sjukvårdsservice, vilket också hälsovårdsminister Jack Niedenthal medger.

Han menar dock att landet skulle kunna åtgärda dessa problem och göra sjukvården tillgänglig för alla – om stödet från det internationella samfundet ökade.

– Många invånare från Marshallöarna reser och arbetar utomlands, och om de har en sjukdom kommer det även att drabba befolkningarna dit de reser. Så om vi får de resurser som behövs för att kontrollera sjukdomarna här, så innebär det även att dessa länder investerar i sitt eget välbefinnande, säger Jack Niedenthal.