Uppsala tingsrätt gick på advokatens linje.

En häktningsförhandling är vanligtvis en snabbt avklarad historia. Men liksom allt som rör Julian Assange visade sig måndagens förhandling bli ovanligt invecklad. Efter att ha hört såväl åklagare som Assanges försvarsadvokat drog rätten sig tillbaka för en flera timmar lång överläggning.

Vid 16-tiden kom beskedet. Uppsala tingsrätt häktar inte Julian Assange.
Assange anklagas för en våldtäkt som ska ha ägt rum i Sverige 2010. Samma år häktades han i sin frånvaro, och efter diverse rättsliga turer tog han 2012 sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London där han beviljades politisk asyl.

För två år sedan, 2017, lades brottsutredningen mot honom ned, eftersom den dåvarande åklagaren kommit till slutsatsen att det inte längre gick att driva utredningen framåt.

Öppnade utredningen

Men när Julian Assange i april i år greps på ambassaden av brittisk polis hamnade allt i ett annat läge, och förundersökningen mot honom återupptogs av Åklagarmyndigheten. Åklagaren Eva-Marie Persson begärde därför att Assange återigen ska häktas i sin frånvaro.

– Det är min uppfattning att brottet är såpass allvarligt att det allmänna intresset av att det kan utredas väger tungt.

Åklagaren hade tidigare meddelat att om tingsrätten beslutar att häkta Assange ska hon utfärda en europeisk arresteringsorder för att begära honom utlämnad till Sverige.

Julian Assange förnekar brott, enligt hans advokat Per E Samuelson. Under förhandlingen i tingsrätten motsatte sig Samuelson häktningen och hävdade att vad rätten har att ta ställning till är om det i dag finns flyktfara. Och det gör det inte, eftersom Assange sitter i fängelse, påpekade advokaten.

– Man kan inte fly från ett fängelse, han sitter där han sitter.

Inte häktningsskäl

Samuelson tryckte också på att omständigheten att åklagarna vill utfärda en europeisk arresteringsorder inte kan utgöra ett skäl för häktning. Uppsala tingsrätt får inte häkta Assange bara för att hjälpa Åklagarmyndigheten med detta, sade han i rätten.

– Häktningsskäl, konkreta häktningsskäl som flyktfara och proportionalitet, måste föreligga i det här fallet.

Upprepade gånger återkom Samuelson till att det inte är säkert att Assange kommer att åtalas och att utredningen kan komma att läggas ner igen.

– Bara om han blir åtalad ska han komma hit, sade advokaten bestämt.

Assange är redan dömd till 50 veckor i fängelse i Storbritannien, men indikationer finns på att han kan släppas efter halva tiden. Därefter kan det brittiska rättsväsendet ta ställning till om Assange kan utlämnas till Sverige.

Samtidigt vill även USA ha Assange utlämnad.

Hård kritik

I torsdags skulle Assange ha varit med vid en förhandling i brittisk domstol via videolänk från fängelset. Han var dock för sjuk för att medverka.

Dagen efter sade FN:s särskilde rapportör för tortyrfrågor Nils Melzer i ett pressmeddelande att Wikileaksgrundarens mänskliga rättigheter kan kränkas om han utlämnas till USA där han riskerar dödsstraff.

Tillsammans med två personer som är specialiserade på att utreda om människor har utsatts för tortyr har Melzer träffat Assange i fängelset. Efter besöket riktade han hård kritik mot hur Assange har behandlats de senaste åren.