Totalt är 60 områden i Sverige i dag att betrakta som utsatta, från 61 stycken i förra rapporten. 22 av dem ses som särskilt utsatta, jämfört med 23 i den förra kartläggningen.

– Vi ser en positiv trend. Vi uppfattar att relationen mellan polisen och medborgarna har stärkts. Därmed inte sagt att allt är jättepositivt, men vi ser trender åt rätt håll, säger Mats Löfving, chef för Polisens nationella operativa avdelning (Noa).

Ett nytt område tillkommer på listan – Storvreten i Botkyrka – medan Gårdsten i Göteborg går från att klassas som ett särskilt utsatt område till att ses som ett riskområde. Två områden plockas helt bort: Smedby i Upplands Väsby och Hageby i Norrköping.

Färre angrepp

– Polisen har lättare att jobba i de här områdena, vi utsätts för mindre våld och attacker. Vi märker också att fler boende i dag väljer att ge oss information och samarbeta med oss och berätta vad man ser och hör, säger Linda H Staaf, chef över underrättelseenheten vid Noa.

TT: Att ett nytt område ändå tillkommer – är det ett misslyckande?

– Det är en utveckling vi kommer att se gå fram och tillbaka. Det är klart att det inte är rätt riktning, men på det stora hela är det färre områden i dag som uppfyller kriterierna och fler som går i en positiv trend, säger hon.

Men lägesbilden visar också att det finns flera områden där utvecklingen går åt fel håll med en kriminalitet som satt sig djupare i samhället. Det gäller bland annat flera stadsdelar i Södertälje och Rissne/Hallonbergen i Sundbyberg, liksom Storvreten som alltså gör debut på listan.

Det kommer inte som någon överraskning för Kahan Ahlbäck vid polisen i Botkyrka.

– Storvreten har varit på väg åt det här hållet ganska länge, det är inte en positiv utveckling, säger han.

Narkotikahandel

– Narkotikahandeln och särskilt den öppna narkotikahandeln har ökat gradvis. Det leder till ganska specifika kriminella beteenden, där man ska hävda sitt territorium med våld. Min personliga uppfattning är att det finns ett tydligt samband mellan narkotikahandeln och det ökande grova våldet, säger Kahan Ahlbäck.

Botkyrka kommunstyrelses ordförande Ebba Östlin (S) känner igen bilden.

– Den svenska segregationens negativa effekter landar rakt ner i våra bostadsområden, och kriminaliteten är en del av det.

Hon är samtidigt kritisk till att lägesbilden görs offentlig.

– När polisen använder begrepp som “särskilt utsatta” riskerar det att bli stigmatiserande. För att vända utvecklingen i området behöver ju hela samhället flytta fram sina positioner, från föreningsliv till nybyggnationer. Då blir det kontraproduktivt av polisen att använda sådana begrepp.

Sitter i fängelse

Polisen har flera gånger pekat på hur viktigt det är att hela samhället kraftsamlar, och enligt Mats Löfving börjar samarbetet med andra myndigheter och aktörer nu ge resultat.

– Vi har lärt oss att arbeta över hela spektrumet, både långsiktigt men även mer osynligt och hemligt mot organisatörerna och finansiärerna av den organiserade kriminaliteten. Påtagligt många av dem sitter nu i fängelse, och det är vi glada för, säger han.

Inrikesminister Mikael Damberg (S):

– Mitt budskap är att vi inte kan andas ut, det är ett långsiktigt och strategiskt arbete som måste göras. Jag tar det här som ett tecken på att om man arbetar strukturerat och kraftsamlar, så kan man förändra verkligheten, säger han.

Mer polisnärvaro

Den pågående expansionen av polisen ser han som central.

– När vi säger att vi ska nå 10 000 fler polisanställda 2024 så är det också berättelsen om att polisen är mer närvarande och jobbar mer brottsförebyggande på platser där brott begås.

TT: Finns det en dag utan utsatta områden?

– Jag tror att det kommer en dag då vi inte har särskilt utsatta områden, men jag tror att vi alltid kommer att ha bostadsområden som har problem och särskilda utmaningar, säger Mikael Damberg.