Men människorna som bor i kommuner med låga utsläpp är inte nödvändigtvis mer klimatvänliga än andra.

Stora kommuner som Göteborg, Stockholm och Malmö ligger av naturliga skäl i utsläppstoppen (eller botten, beroende på hur man vill se det). Men utsläppen räknat per invånare ger en annan bild. Då hamnar kommuner som Mörbylånga och Lysekil bland utsläppsvärstingarna.

– Det blir en mätare på var vi har de tunga industrierna och de stora Europavägarna, säger Birgit Nielsen, kontaktperson för Sveriges nationella databas för luftutsläpp.

Det framgår tydligt vilka kommuner som har de fossiltunga industrierna. De ligger inte i Stockholm.

Minst runt huvudstaden

De större städernas kranskommuner hamnar i den andra änden av listan. Av de 20 kommunerna med minst utsläpp av växthusgaser per invånare ligger 15 i Stockholms län. Övriga fem är universitetsstaden Lund, Vellinge söder om Malmö, samt Partille, Lerum och Öckerö – som är kranskommuner till Göteborg.

Några kommuner hamnar i toppen av både den totala och relativa utsläppslistan. I Luleå släpps det ut överlägset mest växthusgaser i Sverige: 3,9 miljoner ton omräknat i koldioxid under 2016, vilket motsvarar drygt 50 ton per invånare. Gotland är i en liknande situation: totalt 2,2 miljoner ton koldioxid, eller nästan 38 ton per person.

I Oxelösund, med 12 000 invånare, släpptes det ut närmare 1,6 miljoner ton. Bara fyra kommuner – varav Stockholm och Göteborg är två – hade högre totalutsläpp.

Gemensam nämnare för Luleå och Oxelösund: SSAB har verksamhet där. Enligt EU:s statistik för handel med utsläppsrätter släppte stålkoncernen ut drygt 1,5 miljoner ton koldioxid i såväl Luleå som Oxelösund under 2016.
Det motsvarar 96 procent av utsläppen av växthusgaser i Oxelösund.

I Luleå släppte dessutom Lulekraft – som delägs av SSAB – ut 2,1 miljoner ton koldioxid.

"Vad orsakar du?"

Uppgifterna om var utsläppen sker rent geografiskt är viktiga för att följa upp olika klimat- och miljömål. Men de säger väldigt lite om vad kommunernas invånare genererar för utsläpp.

– Då måste man räkna ur ett konsumtionsperspektiv. Vad orsakar du när du kör din bil, när du reser på semester, hur stort du bor, vad du handlar i affären, säger Birgit Nielsen.

De svenska industriernas utsläpp minskar kontinuerligt, men många av dem är exportindustrier. Räknat ur ett konsumtionsperspektiv har Sveriges utsläpp mer eller mindre legat på samma nivå i tio år.

När uppgifter om geografiska utsläpp presenteras per invånare är det lätt att tro att det handlar om ett konsumtionsperspektiv: Vad orsakar jag? Det är samma när man pratar om Sveriges utsläpp per invånare och jämför med andra länder, och tänker ”åh vad duktiga vi är”. Men våra utsläpp som genereras av hur vi lever är lika stora som för tio år sedan. Skillnaden är att mer av produktionen ligger i utlandet.