Polisens kartläggning av utsatta områden har väckt kritik – men rikspolischefen och den ställföreträdande rikspolischefen tar den i försvar. ”För att kunna motverka de kriminella måste vi ha en ärlig bild om var problemen finns och hur det ser ut”, skriver de i en debattartikel i Dagens Nyheter.
I juni beräknas polisens tredje årliga kartläggning av utsatta områden i Sverige vara klar. Listan är en förteckning över områden där problemen med kriminalitet, låg socioekonomisk status och parallella samhällsstrukturer bedöms vara särskilt stora.
I DN bemöter rikspolischef Anders Thornberg och ställföreträdande rikspolischef Mats Löfving kartläggningens kritiker.
”De menar att områden får en stämpel som svärtar ner och är omöjlig att tvätta bort. Men att blunda för problemen eller hålla lägesbilden hemlig ökar inte tryggheten för våra medborgare”, skriver de.
Polischeferna pekar på vikten av att säkra tryggheten för vanliga medborgare och näringsidkare i områdena, vars tillvaro inskränks av ett fåtal kriminella. De anser att listan hjälper till att effektivt samordna samhällets resurser.
Som exempel lyfter de fram tunnelbanestationen i Rinkeby i Stockholm, där otryggheten på kort tid ökade.
Genom att samla offentliga och privata aktörer och genomföra olika åtgärder – kvällsaktiviteter för unga, fältassistenter, trygghetsvärdar, ordningsvakter och kameror – kunde situationen förbättras markant.
”Genom vår lägesbild av kriminaliteten kan vi prioritera våra resurser där de behövs som mest och tillsammans med andra aktörer åstadkomma en utveckling som ökar tryggheten och säkerheten för alla landets invånare”.
