Det är dags att kartlägga fladdermuskolonier igen. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tar tacksamt emot rapporter från allmänheten.
I ett upprop i fjol efterlyste Centrum för biologisk mångfald vid SLU uppgifter om fladdermuskolonier för forskningen. Mer än 80 svar kom in vilket var över förväntan.
Nu repeteras uppmaningen till personer i Uppland eller i Södermanland som har observerat var fladdermöss håller till. Av de 19 svenska fladdermusarterna förekommer många i de landskapen.
Forskarna har dragit nytta av flera kolonier som rapporterades in under förra året. Fladdermöss märktes med radiosändare och deras jaktbeteende och val av livsmiljö kunde kartläggas.
Årets uppföljande studie sker vid samma tid, när fladdermössen bildar kolonier och får sina ungar.
Den torra och varma sommaren 2018 påverkade sannolikt insektstillgången och därmed också fladdermössen. Många av de skogslevande arterna som är beroende av kärr och sumpskogar, exempelvis taigafladdermus och mustaschfladdermus, misslyckades med reproduktionen och övergav sina kolonier, enligt SLU.
Motsatt effekt blev det för arter som normalt håller till vid större sjöar och vattendrag som inte torkar ut, till exempel dvärgfladdermus. Åtskilliga rapporter talade om extremt tidig förekomst av fladdermusungar, det vill säga mycket lyckad reproduktion.
Fakta: Fladdermusarter i Sverige
Det finns cirka 1 200 fladdermusarter i hela världen. Globalt utgör fladdermössen en fjärdedel av däggdjursarterna. De tillhör jordens äldsta djurgrupp.
I Sverige finns 19 fladdermusarter. Ju sydligare, desto fler arter. I Lappland finns bara en art.
Nio av de svenska fladdermusarterna är rödlistade, enligt Internationella naturvårdsunionens (IUCN) kriterier.
Exempel på vanliga arter i hus är nordfladdermus (hela landet), tajgafladdermus (norra Sverige) samt dvärgfladdermus (södra Sverige).
Källa: Naturvårdsverket
