Kvinnor som blivit gravida på konstgjord väg löper en högre risk att drabbas av livshotande hjärtsvikt under graviditeten. Risken att drabbas är liten, men dessa kvinnor bör ändå vara uppmärksamma på vissa symtom, anser forskare.
I slutet av graviditeten eller under första halvåret efter förlossningen kan kvinnor drabbas av en ovanlig form av hjärtsvikt, så kallad peripartum kardiomyopati eller PPCM. Hjärtsvikt innebär att hjärtmuskelns pumpförmåga är nedsatt och att muskeln därav blivit förstorad.
Tillståndet är livshotande, både för mamman och barnet. Sjukdomen är dock ovanlig. Men nu har tyska forskare upptäckt att tillståndet är fem gånger vanligare bland kvinnor som blivit gravida på konstgjord väg, exempelvis genom in vitroferilisering (IVF). Därför uppmanar de dessa kvinnor att vara uppmärksamma på symtom på hjärtsvikt i slutet av graviditeten; såsom tung andning, svullna ben och urinträngningar nattetid.
”Det är väldigt svårt att särskilja normala graviditetsbesvär från symtom på hjärtsvikt. Vår studie visar att risken för PPCM är fem gånger högre bland kvinnor som genomgått fertilitetsbehandlingar, varför de bör vara uppmärksamma på att dessa besvär kanske inte är godartade”, säger en av artikelförfattarna, Tobias Pfeffer vid Medizinische Hochschule Hannover, i ett pressmeddelande.
Studien presenterades nyligen på en vetenskaplig kongress i Aten, Grekland, som arrangerats av det europeiska hjärtläkarsällskapet.
Risken att drabbas av PPCM varierar kraftigt världen över. I Danmark har den vid vanliga graviditeter angetts till ett fall på cirka 10 000 födslar, medan en svensk registerstudie har visat att den är runt en på 5 700 födslar.
Den absoluta risken att drabbas är alltså fortfarande mycket liten, den femfaldiga ökningen till trots. De tyska läkarna tycker ändå att gravida kvinnor som genomgått fertilitetsbehandling bör kontrollera hjärtat med hjälp av ultraljud (ekokardiografi) strax före eller strax efter förlossningen för att på så vis utesluta PPCM.
Varför kvinnor som blivit gravida på konstgjord väg löper en högre risk att drabbas än andra, vet inte forskarna. Det finns inga bevis för att den hormonbehandling som dessa kvinnor genomgår ökar risken för PPCM. Däremot har tidigare studier visat att kvinnor som har svårt att bli gravida på naturlig väg, också löper en högre risk att drabbas av PPCM, varför forskarna tror att de båda tillstånden kan ha gemensamma riskfaktorer.
Genetiska variationer och/eller ålder kan vara sådana faktorer, konstaterar de.
IVF
En IVF-behandling innebär att man låter spermien befrukta ägget utanför kroppen. Det används vid olika former av infertilitet – manlig, kvinnlig och oförklarad.
Behandlingen går till så att kvinnan får ta hormoner för att fler ägg än vanligt ska mogna under en menscykel. Kvinnan tar hormonerna med hjälp av sprutor.
Efter 8–14 dagar, när äggblåsorna har mognat, tas de ut från äggstockarna. Mannen har parallellt fått lämna ett spermaprov, och i en odlingsskål förs ägg och spermier samman så att befruktning kan ske. Efter några dagar förs ett eller två befruktade ägg till livmodern.
IVF-metoden utvecklades av britten Robert G Edwards, som 2010 tilldelades Nobelpriset för detta. Världens första IVF-barn föddes 1978. Det första svenska IVF-barnet föddes 1982.
I dag utförs ungefär 19 000 IVF-behandlingar årligen i Sverige.
Källa: Fertilitetscentrum Stockholm, Nationalencyklopedin, Q-IVF
