Händer sträcks ut. Ödmjukhet visas upp. Men också krav – och motkrav.
EU-valets toppkandidater har på allvar inlett kampen om bästa platsen i Bryssel.
Gång på gång upprepar EU-parlamentets tyngsta företrädare att den så kallade toppkandidatsmodellen har kommit för att stanna. Det innebär att de förväntar sig att EU:s stats- och regeringschefer ska välja någon av de förhandsnominerande toppnamnen när det gäller att utse ny ordförande i EU-kommissionen efter Jean-Claude Juncker.
Bayerske CSU-ledamoten Manfred Weber är den samlade Europahögerns man och vädjar rakt ut till sina kollegor i parlamentet att hålla fast vid linjen.
– De närmaste dagarna bör EU-parlamentet åter upprepa att vi håller oss till toppkandidatssystemet. Det viktigaste för mig är att nu sluta med krispratet och få en ny optimism i Europa. Jag vill ha en folkets kommission, hävdar Weber inför den samlade presskåren i EU-parlamentet.
Holländsk eller dansk?
Men eftersom Europahögern i EPP tappat närmare 40 mandat i valet är det ändå inte givet att just deras man är starkast. Huvudkonkurrenten Frans Timmermans från socialdemokratiska S&D tänker vädja till ”progressiva” partigrupper att stödja honom.
– Jag är optimistisk efter det som jag har hört runt om i EU på sistone. Folk vill att vi ska göra något åt klimatförändringarna och åt sociala orättvisor. Låt oss sitta tillsammans och försöka hitta ett program för de nästa fem åren som kan definiera de närmaste 30 åren, säger Timmermans.
De två herrarna har dock en stark kvinnlig utmanare i liberala danskan Margrethe Vestager.
– Det här är en signal för förändring. Nu har vi inte längre en tvåpartimajoritet. Det här är ett nytt parlament. C’est magnifique! säger Vestager och tar till franska i de sista orden – sannolikt fullt medveten om att rejält flankstöd från Frankrikes president Emmanuel Macron lär behövas om hon ska kunna konkurrera med Weber och Timmermans.
Möten på tisdagen
Att liberala Alde nu växer rejält ger Vestager en stor möjlighet.
– Maktmonopolet är brutet. Därför kan vi göra någonting. Och jag uppskattar väldigt det som min kollega Frans Timmermans just sade. Jag tror att det finns utrymme för förhandlingar de närmaste dagarna, säger danskan i Bryssel.
En första fingervisning om hur landet ligger ges redan på tisdagen. Då samlas dels EU-parlamentets ledare i Bryssel för att diskutera resultatet, men också stats- och regeringscheferna – som mycket väl kan komma att föra fram någon helt annan kandidat.
Målet är att kunna enas om en kommissionsordförande i lagom tid till EU-toppmötet i Bryssel vid midsommar.
Fakta: De tre stora partierna
ÖVP: Förkortning för Österreichische Volkspartei (Österrikiska folkpartiet). Grundat 1945. Kristdemokratiskt, konservativt. Leds av Sebastian Kurz, som är landets förbundskansler. Fick 31,5 procent i parlamentsvalet 2017.
SPÖ: Står för Sozialdemokratische Partei Österreichs (Österrikes socialdemokratiska parti). Har tillsammans med ÖVP dominerat politiken sedan andra världskriget. Leds av Pamela Rendi-Wagner. Fick 26,9 procent i valet.
FPÖ: Freiheitliche Partei Österreichs (Österrikes frihetliga parti) Grundades 1955 av tidigare nazister. Fick när Jörg Haider tog över partiet 1986 en mer populistisk och invandrar- och EU-fientlig inriktning. Leds av Norbert Hofer, som tog över när Heinz-Christian Strache avgick efter avslöjandet av Ibizavideon. Kom på en tredjeplats i 2017 års val, med 26 procent av rösterna.
Källa: Nyhetsbyrån APA, Nationalencyklopedin
