En våg av prorysk desinformation sveper över kontinenten när mindre än två veckor återstår till EU-valet. Särskilt utsatta är Tyskland och de baltiska länderna, enligt en tjänsteman på EU-kommissionen.
– Och så länge det bidrar till misstro kan man stödja både vänster- och högergrupper, säger han.
Det finns nu mängder med bevis på att proryska aktörer försökt och försöker påverka den politiska debatten i Europa, enligt Europeiska utrikestjänsten, unionens ”utrikesdepartment”.
Sedan 2015 har man upptäckt totalt cirka 5 500 fall av prorysk desinformation. I dag handlar det om cirka 40–50 nya fall i veckan.
– Just nu är Ryska federationen mest aktiv, även om det inte utesluter att det också finns andra aktörer, säger en tjänsteman som av säkerhetsskäl inte vill uppge sitt namn.
Sverige är drabbat, om än i en liten utsträckning. Den senaste tiden har proryska medier bland annat rapporterat om att den feministiska regeringen beordrat polisen att inte utreda våldtäkter och att Sverige förbereder sig på att gå med i Nato och därför nyligen producerat en propagandafilm om en påhittad rysk attack.
Artikeln refererar till den svenska spelfilmen ”Den blomstertid nu kommer” som hade premiär i somras.
– Det finns tre dominerande teman när det gäller desinformation om Sverige. Antingen handlar det om migration, militarism eller moraliskt förfall, säger tjänstemannen.
De proryska aktörerna har starka muskler. De flesta kontrolleras av den ryska staten som globalt lägger cirka en miljard euro per år på rysk propaganda, enligt Europeiska utrikestjänsten. Statsägda Sputnik finns nu på ett tiotal olika språk och tv-kanalen RT i cirka 100 länder.
Med knappt två veckor kvar till EU-valet jobbar de nu allt mer intensivt.
– Vi ser en intensiv kampanj i Tyskland och Baltikum, säger tjänstemannen och berättar att de proryska medierna i Tyskland trycker mycket på traditionella värderingar och kristenhet.
– Man vet inte hur mycket som slår igenom, men det handlar till exempel om att migranter går runt och slår sönder saker i Düsseldorf.
I Sverige syns inte samma upptrappning. Europeiska utrikestjänsten tror att det kan ha att göra mesd att högerkrafterna här är mer ryssfientliga och därför mindre mottagliga.
– Sverige förstår man inte riktigt ännu, och då fokuserar man i stället där det ger mer avkastning.
Desinformationen sprids ofta vidare av just högerextrema grupperingar som många gånger lockas av den vilseledande bild som levereras. Men eftersom det huvudsakliga syftet är att skapa splittring kan de proryska medierna även stödja vänsternarrativ.
Uppbackningen av det tyska högerpopulistiska partiet Alternativet för Tyskland (AFD) pågår inför öppna ridåer.
Samtidigt har New York Times nyligen avslöjat att webbsidor som propagerar för delar av extremvänstern delar dataserver med de ryska hackare som bröt sig in i Demokraternas mejlkonton under valet i USA 2016.
– Så länge det bidrar till en misstro i samhället så är det tillräckligt. Det skapar nämligen en bild av Ryssland som homogent starkt och välfungerande, säger tjänstemannen.
Fem vanliga berättelser
Enligt Europeiska utrikestjänsten är syftet med den proryska desinformationsspridningen att skapa splittring, förvirring och misstro bland EU-medborgarna.
De fem vanligaste typerna av berättelser är:
1. Föreställningen att det finns en elit som står över det hederliga arbetande folket.
2. Att traditionella värderingar hotas av till exempel feminister och homosexuella.
3. Att nationalstaterna har förlorat sin suveränitet och att världen i egentligen styrs av till exempel bankirer.
4. Att samhället står inför en total kollaps.
5. Att ämnen som feminism, klimat och annat är lite löjligt.
Källa: Europeiska utrikestjänsten
Det här gör EU
Kommunikationsteamet under den Europeiska utrikestjänsten har haft i uppdrag att kartlägga och motarbeta desinformationsspridning sedan 2015.
Arbetsgruppen East Stratcom Task Force har ett särskilt uppdrag att kartlägga just proryska aktörer. Kommissionen har mer än dubblerat deras anslag för 2019, och även tagit fram en mer konkret handlingsplan.
Arbetet mot desinformationsspridning sker i mångt och mycket i samarbete med privata aktörer som Facebook och Twitter, vilka uppmanats att under EU-valet i maj flagga politiska annonser och ta krafttag mot falska konton och botar.
Källa: EU-kommissionen, EU-parlamentet
