Trycket på fler klimatåtgärder i EU förblir högt.

– Europa har en viktig roll i att vara pådrivare på andra regioner i världen och visa att det finns teknik och möjligheter, säger Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).

En hörnsten i EU:s klimatpolitik är handeln med utsläppsrätter. Systemet, ETS, omfattar omkring 11 000 industri- och kraftanläggningar i EU. Även flyget ingår delvis.

Flera partier vill att priset på utsläppsrätter höjs. Det skulle öka industrins incitament för att minska sina utsläpp snabbare. Ett sätt att få upp priset är att EU minskar antalet utsläppsrätter som kan handlas i ETS i snabbare takt än i dag.

– Utsläppshandelssystemet kan vara ett väldigt effektivt sätt att få ned utsläppen på, säger Finnveden.

Han påpekar dock att det gäller att ha tillräckligt ambitiösa mål som inte ligger för långt fram i tiden. Det gäller också att se till att annullera utsläppsrätter om det blir för många på marknaden.

Finanskrisen 2008–2009 har gjort att det funnits många utsläppsrätter till salu, vilket gjort att priset på att släppa ut koldioxid varit lågt. EU har nyligen reviderat ETS för att göra systemet mer effektivt. Nya revideringar kan bli aktuella.

Men det finns en oro i EU för att alltför dyra utsläppsrätter får företag att flytta sin verksamhet utanför unionen.

Flera partier tycker det är bättre att ta in fler branscher i ETS. Till exempel sjöfarten och även flyg från EU till andra destinationer utanför unionen.

ETS omfattar knappt hälften av EU:s totala utsläpp. EU har satt som mål att minska de totala utsläppen med 40 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. För de utsläpp som inte omfattas av ETS har varje medlemsstat fått bindande nationella mål. Det är upp till medlemsstaterna att vidta åtgärder för att nå dem.

Som det ser ut nu kommer EU att klara målet på 40 procent till 2030. Men det anses inte räcka för det mer långsiktiga globala målet i Parisavtalet om att hålla jordens uppvärmning klart under två grader.

EU-parlamentet har antagit en resolution om att höja målet för 2030 till 55 procent. Nästan alla partier vill höja målet och vissa vill gå längre än 55 procent.

I EU-valet finns diskussioner om en EU-skatt på koldioxid eller att EU inför en miniminivå för nationella koldioxidskatter. Men nästan alla partier är emot att låta EU syssla med skatter.

Även om koldioxidskatter är ett effektivt styrmedel, så bedömer Finnveden att de kommer att vara extremt svåra att driva igenom i EU.

– Det är möjligt att det är att kasta borta energi om man försöker, säger han.
Finnveden tror mer på att försöka göra de flygskatter som i dag finns i en del EU-länder mer verkningsfulla.

Han tycker också att det är viktigt att EU håller trycket uppe på teknikutveckling och ser till att grön teknik kommer till praktisk användning.

Det kan till exempel handla om att EU:s regler för statsstöd och upphandling inte ska hindra satsningar på klimatinvesteringar. Det kan också handla om att EU-stöd inte ska gå till investeringar som till exempel motorvägar eller till fossila bränslen.

– Det är lätt att peka på investeringar och diskussioner om investeringar som leder oss i fel riktning, säger Finnveden.

Så tycker partierna:

1. Bör priset på utsläppsrätter höjas i EU:s utsläppshandel ETS?

M: Nej, men utvidga ETS till fler sektorer och länder
L: Ja, och utvidga ETS till fler sektorer
C: Ja, och är öppna för fler sektorer och länder i ETS.
KD: Ja, om klimatmålen höjs. Sjöfart ska ingå i ETS.
SD: Nej, men ETS bör globaliseras
S: Ja, och sjöfart ska ingå i ETS
MP: Ja, med snabbare minskning av antalet rätter. Sjöfart och mer flyg ska ingå i ETS.
V: Ja, och kraftigt minska antalet utsläppsrätter.
FI: Ja

2. Ska EU införa en miniminivå för nationell koldioxidskatt?

M: Nej. EU ska inte ges beskattningsrätt..
L: Vill ha en EU-koldioxidskatt
C :Nej
KD: Nej, det är ländernas eget val.
SD: Nej, EU bör inte lägga sig i skattepolitiken.
S: Nej, men varje EU-land borde ha egen koldioxidskatt
MP: Ja
V: Ja, men intäkterna ska tillfalla varje medlemsland.
FI: Ja

3. Ska EU införa en miniminivå för en nationell flygskatt?

M: Nej. Flyg ingår i EU:s utsläppshandel.
L: Vill ha en EU-flygskatt
C: Nej, inkludera flyget fullt ut i ETS istället.
KD: Nej
SD: Nej, EU bör inte lägga sig i länders skattepolitik.
S: Ta i stället bort undantaget för flygbränsle i EU:s energiskattedirektiv
MP: Ja
V: Ja, en progressiv flygskatt
FI: Ja

4. Bör EU höja utsläppsminskningsmålet till – 55 procent 2030 ?

M: Är öppna för en höjning
L: Ja
C: Ja, men helst till minst 63 procent.
KD: Ja
SD: Nej
S: Ja
MP: Ja, men målet bör vara 70%
V: Ja, men helst till 70 procent.
FI: Ja

5. Bör försäljning av nya bensin- och dieselbilar förbjudas ?

M: Nej
L: Ja, från 2030
C: Ja, från 2030.
KD: Ja, när det är möjligt
SD: Nej
S: Ja, från 2030
MP: Ja, från 2030.
V: Ja, från 2025.
FI: Ja, men inte tagit ställning till årtal

6. Hur stor andel av EU:s långtidsbudget ska gå till klimatåtgärder?

M: Större än i dag (i dag 20 procent)
L: Större än idag
C: Minst 50 procent till klimat/miljö.
KD: Andelen bör höjas
SD: Ej tagit ställning
S: 40 procent
MP: Minst 50 procent
V: Minst 50 procent.
FI: Mer än 25 procent

KÄLLA: TT