I år har elefanter och sjölejon äntligen lämnat cirkusmanegen för gott som en följd av den nya djurskyddslagen. Lagen, som trädde i kraft i april, har som syfte att främja välfärd och respekt för djur.

De flesta inser nog att ska djurs rätt till att kunna utföra sina naturliga beteenden efterlevas krävs det också en omställning av livsmedelsproduktionen. Regeringen behöver utmana djurindustrin, även om det kommer att bli ett herrans liv.

I dag vet vi att djur besitter känslor och förmågor som en gång i tiden ansågs unika för människan. Vi vet att det är uppslitande för ko och kalv att separeras i mjölkindustrin. Forskning har visat att kycklingar som kläcks i maskiner får bestående förändringar i hjärnan. Grisar är självmedvetna och reflekterar över sitt eget varande. Fiskars tankar och känslor skiljer sig inte så mycket från andra djurs.

Kunskapen om vad djuren upplever, känner och förmår har förändrats. Få skulle i dag hävda att djur är att likställa med saker, men ändå är det precis vad lagstiftningen fortfarande gör.

Ännu har rättssystemet inte kommit fram till vad djur ska ses som om de inte är saker. Vad ska de vara istället och vilka rättigheter ska de i så fall ha? Domstolar i USA har de senaste åren slitit sitt hår i rättsfall om huruvida schimpanser och elefanter skulle kunna betraktas som personer med juridiska rättigheter. En dom i Argentina blev historisk när schimpansen Cecilia ansågs ha juridiska rättigheter och flyttades till en fristad från det zoo som hållit henne fången. Domaren sa att varje art har sina egna rättigheter och i det ingår att leva ett liv i sin naturliga miljö.
Först kan det verka främmande att djur skulle kunna ha juridiska rättigheter och vara personer i juridisk mening, men det är egentligen inte så konstigt. Vid närmare eftertanke har såväl företag som organisationer juridisk personstatus utan att vara mänskliga personer.

Allt fler rättsvetare, jurister och advokater världen över har börjat peka på begränsningarna med dagens djurskyddslagar. Forskarna Birgitta Wahlberg vid Åbo Akademi och Annika Norée vid Stockholms universitet menar att det inte räcker med en ny djurskyddslag för att skydda djuren.

De visar på att det är inkonsekvent att andra kännande varelser bara skyddas genom vanlig lag medan människan skyddas genom grundlag. Både människors och djurs grundläggande rättigheter bör skyddas i grundlagen. På det sättet kan olika intressen balanseras när det uppstår intressekonflikter.

Stärkt lagskydd för djuren förminskar inte människors rättigheter. Tvärtom. Det skulle istället lägga grund för en rättvisa som omfattar alla levande varelser. Som domaren i fallet med schimpansen Cecilia skrev: ”Det är vi som ska tacka henne (Cecilia) för att ha gett oss möjligheten att växa som samhälle och känna oss lite mer mänskliga.”