Det är tolv dagar kvar till EU-valet den 26 maj. På gator och torg runt om i staden sitter affischer med budskap som ”Klimatet kan inte vänta” (Miljöpartiet), ”Make EU lagom again” (Kristdemokraterna) och ”Skapa säkra vägar till EU för kvinnor och barn. Försvara asylrätten!” (Feministiskt Initiativ).

Ett parti måste få minst fyra procent av rösterna för att få delta i fördelningen av de 21 svenska mandaten.

I EU-valet 2014 rådde stora skillnader i valdeltagande inom länet. I vissa delar gick bara drygt var tredje till valurnorna. Fler stockholmare kommer att rösta i år, tror Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

– Generellt verkar det blir lite högre valdeltagare än vanligt i Sverige och i urbana miljöer brukar det ligga lite högre, säger hon.

Enligt en Sifoundersökning från februari som Europaportalen beställt uppgav drygt 70 procent av de svenska väljarna att de troligen eller absolut säkert kommer att rösta i årets EU-val. I valet 2014 använde bara 51 procent av svenskarna sin röst.

Årets val till Europaparlamentet, där 751 platser ska fyllas, beskrivs av många – däribland svenska EU-kandidater – som ett viktigt val då de demokratiska rättigheterna utmanas på flera håll i världen. Socialdemokraterna beskriver det som ”ett ödesval” och pekar ut bekämpandet av populismen som en av de viktigaste frågorna.

Är årets val viktigare än tidigare val?

– Politikerna vill gärna framställa det så och det ligger något i det. Om man inte vill att partier som har illiberala värderingar får större inflytande så är det viktigt att rösta. Men det handlar också om att det svårt att göra partipolitik av EU och eftersom det kan vara svårt att se kopplingen mellan din röst och utfallet så blir det ett sätt att profilera sig, liberal kontra illiberal, säger hon.

Begreppet illiberal demokrati tillskrivs Ungerns regeringschef Viktor Orbán, och syftar på att den politiska makten tillskansas genom auktoritär makt inom den formella demokratins ram.

– Men politiker pratar om frågor som inte har med EU-parlamentet att göra. Om EU ska ha mer eller mindre att säga till om är inget som parlamentet bestämmer, det är rådet. Parlamentet kan bara bilda opinion om det.

Enligt Ulrika Mörth har parlamentet mest att säga till om i frågor som rör den inre marknaden, fri rörlighet och arbetsmarknad men ledamöterna kan också påverka den politiska agendan och driva frågor i parlamentet kring till exempel mänskliga rättigheter eller utrikespolitik via betänkanden och resolutioner.

Panel om demokrati och mänskliga rättigheter

På flera håll arrangeras paneldebatter med kandidater i EU-valet. Organisationen Forum Syd stod bakom debatten: ”Hur kan EU verka för demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i världen?” den 13 maj på Myntkabinettet.

Medverkade gjorde Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet; Jytte Guteland, Socialdemokraterna; Abir Al-Sahlani, Centerpartiet, Said Abdu, Liberalerna; Arba Kokalari, Moderaterna och Håkan Svenneling, Vänsterpartiet. En övergripande frågeställning var: ”Hur kan och bör EU agera för att främja demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i länder runt om i världen?”

Miljöpartiets förstanamn Alice Bah Kuhnke fick ordet först.
– Jag ser att EU kan vara en ”changemaker” om resurserna läggs på rätt saker. För att genomföra förändringar behöver vi använda både morötter och piska. EU bör inte rygga tillbaka från att straffa de stater som inte efterlever överenskommelser om demokrati och mänskliga rättigheter, säger hon.

Abir Al-Sahlani är Centerpartiets andranamn efter Fredrick Federley.

– När det kommer till sanktioner visar utvärderingar att generella sanktioner mot ett land leder till att fattiga människor fattigare och sjuka sjukare så det är viktigt att använda sig av riktade sanktioner om vi vill förändra en politisk situation, säger Abir Al-Sahlani.

Hon betonade att EU:s länder måste leva upp till Köpenhamnskriterierna däribland ”Stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter” som en stat förbundit sig vid medlemskapet i EU.

Jytte Guteland, EU-kandidat för Socialdemokraterna, instämde.

– EU-parlamentet kan spela en viktig roll för att försvara demokratiska rättigheter i världen. Även om jag känner mig optimistisk ser vi att demokratin hotas mer nu än för tio år sedan. Därför är det viktigt att verka för demokrati både inom EU och utanför, till exempel kan vi använda EU:s handelsavtal som ett starkare verktyg än vad vi gör i dag.

Hon exemplifierade med att hon var kritisk mot att EU slöt handelsavtal med Marocko, på grund av att Marockos ockupation av Västsahara och att handeln innefattar västsahariska varor i strid med EU:s egen domstol. Västsahara ska vara med i förhandlingarna om sina varor och här kan EU göra mer, enligt Jytte Guteland.

Inte bistånd för att stoppa migrationströmmar

Håkan Svenneling höll med om att EU kan vara en arena för att driva gemensamma processer och att sanktioner kan vara ett verktyg men på flera sätt fungerar EU inte så i dag. Ett exempel är att att sanktioner används olika.

– När det gäller Ryssland infördes sanktioner på grund av ockupationen av Krim, vilket är bra, men samtidigt används inte sanktioner mot till exempel Israel och Marocko. Reglerna tillämpas olika beroende på vilket land det gäller, säger han.

Han kallar EU:s agerande dubbelmoral, både gällande sanktioner och vapenavtal.

Said Abdu, nummer två på Liberalernas lista, höll med om det mesta som sagts.

– Tittar vi på Ungern, som enligt Freedom House inte är ett fritt land, kan vi se att även inom EU har vi arbete att göra. Vi behöver stå med enad röst för demokrati och mänskliga rättigheter. Jag tycker att det är viktigt med en reform med majoritetsbeslut i EU så att vissa länder inte blockerar viktiga beslut och biståndet från EU borde villkoras med att leva upp till mänskliga rättigheter, säger han.

Stockholmaren Arba Kokalari har fjärdeplatsen på Moderaternas EU-lista.

– EU är den plattformen vi har för att stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Jag är besviken över att den svenska regeringen har lagt all fokus på arbetet i FN på bekostnad av EU, och som ett resultat har Sveriges möjlighet att påverka EU minskat. EU måste stå upp för demokrati i EU-länderna och stödet för demokrati måste öka och bli mer effektivt.

Det rådde delvis en konsensus bland panelens sex partirepresentanter och ingen av de sex instämde i att EU ska använda biståndsmedel för att stoppa migrationsströmmar.

Ulrika Mörth ska föreläsa om EU som global aktör på ABF-huset i Stockholm i kväll, den 14 maj.

– Det kommer att handla om vilka utmaningar som EU står inför på handelsområdet med USA, vad som händer efter Brexit, Eurozonen, utmaningar inom försvar och säkerhet samt rättsstaten och demokratifrågor.