Polisen och telekombolagen ska tillsätta en arbetsgrupp för att komma överens om standarden för utlämning av datalagrade uppgifter. Det framkom efter ett möte med inrikesminister Mikael Damberg (S).
– Det var ett konstruktivt möte, säger han till TT.
För drygt en månad sedan lämnade regeringen över sin proposition till riksdagen om en ny datalagringslag. Den ska ersätta den gamla som underkändes av EU-domstolen. Lagen tvingar operatörerna att lagra vissa uppgifter och lämna ut dem till rättsvårdande myndigheter.
Damberg aviserade då att han skulle ha ett möte med de inblandade myndigheterna och telekombolagen för att diskutera mer konkret hur lagen ska efterlevas.
Samtidigt sade Bahnhofs vd Jon Karlung att man kommer att överklaga den nya lagen, precis som skedde med den gamla, vilket ledde till domen i EU-domstolen.
Damberg reagerade kraftigt på Bahnhofs avsikt:
– Antingen skyddar man kriminella eller så deltar man i uppslutningen mot organiserad brottslighet.
Enligt ministern kom denna tvist inte upp på måndagens möte, även om Bahnhof markerade sin principiella invändning mot lagen. Karlung upprepade att han inte är emot brottsbekämpning, men att den måste ske på ett rättssäkert sätt.
– När man sätter in hemliga tvångsmedel bör det föregås av en rättslig prövning.
– Det kan ske i domstol eller nämnd eller någon annan mekanism som gör en rimlighetsbedömning om att uppgifterna ska lämnas ut, säger Karlung till TT.
För att Bahnhof ska kunna överklaga lagen till domstol, måste bolaget vägra efterleva den, varpå man får ett föreläggande från Post- och telestyrelsen (PTS) som sedan kan överklagas till domstol.
– Om det kommer en ospecificerad fråga från en myndighet om att lämna ut uppgifter, ställer jag mig väldigt tveksam. Men det går inte att säga hur ett föreläggande (från PTS) kommer att se ut i förväg, säger Karlung.
Arbetsgruppen som nu ska tillsättas ska diskutera hur polisen mer enhetligt ska begära ut datalagrade uppgifter, hur det ska kunna ske efter kontorstid samt kostnader. Samtidigt ska Damberg tillsätta en utredning till sommaren för att se över om regelverket kring dessa frågor behöver förändras.
Den nya datalagringslagen
Lokaliseringsuppgifter, till exempel var en mobiltelefon har befunnit sig vid tiden för ett samtal, ska lagras i två månader.
Abonnemangsuppgifter vid internetåtkomst ska lagras i tio månader.
Övriga uppgifter, till exempel vem som har pratat med vem i telefon, ska lagras i sex månader.
Lagringsskyldigheten begränsas, till exempel undantas all kommunikation som sker inom det fasta nätet.
Uppgifterna ska endast få lagras inom EU.
Det införs krav på prövning av åklagare innan de brottsbekämpande myndigheterna får tillgång till lagrade uppgifter i underrättelseverksamhet.
Möjligheten att hämta in uppgifter om vissa systemhotande brott i underrättelseverksamheten permanentas och kompletteras med två nya brott: statsstyrt företagsspioneri och grov misshandel eller olaga frihetsberövande i systemhotande syfte.
Huvuddelen av förslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober i år.
Källa: Justitiedepartementet
