Det är första gången Lärarnas Riksförbund rangordnar kommunerna efter hur de sköter sina grundskolor. Förbundet har vägt ihop de resurser varje kommun avsätter till skolorna och lärarnas löner, andel behöriga lärare samt elevernas betygsresultat. Hänsyn har tagits till respektive kommuns utgångsläge vad gäller till exempel skatteunderlag, invånarnas utbildningsnivå och andel nyinvandrade elever.

Ingen likvärdighet

Men syftet har inte varit att lyfta fram och berömma en vinnare, utan att rikta ljuset mot de stora gapen mellan olika typer av kommuner.

– Kommunerna har väldigt olika ekonomiska och befolkningsmässiga förutsättningar att driva skola. Dessa skillnader får för stort genomslag. Vi klarar inte av att ha en likvärdig skola, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén till TT.

Men det handlar inte bara om olika grundförutsättningar, fortsätter hon.

– Kommunerna har också olika ambitionsnivå. Bengtsfors har kanske inte de bästa förutsättningarna, men har – än så länge – haft ambitionen att göra så gott de kan. Men vi kan inte ha ett system där varje kommun får lov att ha sin egen ambitionsnivå. Läroplanen är ju densamma i Täby som i Lysekil, och elevernas rätt till stöd är densamma i hela landet.

Öronmärkta pengar

Enligt LR visar gapen mellan olika typer av kommuner, men också inom grupper av liknande kommuner, att staten måste ansvara för skolans finansiering. Åsa Fahlén talar om ett öronmärkt sektorsbidrag, anpassat efter respektive kommuns behov.

– Vi ser ju i bland annat Pisamätningarna att kunskapsresultaten börjar förbättras, men likvärdigheten fortsätter att försämras. Jag ser ingen möjlighet i nuvarande system att åtgärda detta.

LR-rankningen baseras på data insamlade 2017 och 2018. Bilden kan snart förändras med tanke på att en lång rad kommuner nu bantar sina skolbudgetar. Dit hör bland annat ettan Bengtsfors.

– Det tar tid att bygga upp något bra men väldigt snabbt att rasera. Så rankningen kan bli en uppmaning att se över vad man har och vad man riskerar att förlora, säger Åsa Fahlén.