Även Säpo, tullen och kustbevakningen ska få rätt att bedriva kamerabevakning utan tillstånd från Datainspektionen. Det är innehållet i det lagförslag som regeringen lämnat till lagrådet för yttrande.

Den nya lagen är tänkt att träda i kraft första januari nästa år.

Tar för lång tid

Inrikesminister Mikael Damberg (S) uppger att den administrativa processen för att bevilja polisen tillstånd i dag tar för lång tid. Enligt honom finns exempel på att det ibland tagit över ett år.

– Då kan ju brottsligheten flyttat på sig eller ändrat karaktär och så kan vi inte ha det, säger Damberg.

Regeringen anser att kamerabevakning av platser där allmänheten har tillträde, som gator och torg, kan bidra till brottsbekämpningen på flera olika sätt. Till exempel kan känslan av trygghet öka för människor eller så kan kamerorna få bort narkotikaförsäljning från en viss plats. Bilderna kan också vara viktiga bevis när brott begås. Dessutom kan kamerorna underlätta polisingripande genom att polisen kan följa händelseutvecklingen i realtid.

Dambergs ambition är att polisen ska kunna flytta kameraövervakningen till nya platser lika snabbt som brottsligheten.

– Men det är samma krav på integritet, säger han.

Samma regler

Reglerna för när kamerabevakning ska få användas och hur bilderna får användas eller sparas ska vara samma som i dag. Datainspektionen ska fortsatt kontrollera att kamerabevakningen följer reglerna. Skillnaden jämfört med i dag blir att polisen, Säpo, kustbevakningen och tullen själva ska bedöma om intresset av kamerabevakning väger tyngre än den enskildes intresse av att slippa bli övervakad.

Någon beräkning av hur många fler kameror som polisen kommer att sätta upp har regeringen inte gjort.

– Det beror dels på att polisen måste kunna motivera varje kamera man sätter upp ur integritetshänseende, men det kostar också pengar med kameror, säger Damberg.

Regeringen har i dag inga planer på att ge polisen extra medel för att köpa och hantera fler kameror.