DEBATT Nu i maj är det val till EU-parlamentet. Ungdomar världen över, bland dem den modiga Greta Thunberg, kräver att vi vuxna ska ta vårt ansvar i klimatfrågan. De har fått gensvar i EU-parlamentet, bland ekonomiska tungviktare i Davos och av religiösa aktörer som påven. De vinner mer och mer stöd för sin sak.
Kraven på en kraftfull klimatpolitik kommer också från andra håll. En del aktörer i näringslivet agerar utifrån kunskap om klimatet. Cheferna för Bank of England och den franska centralbanken kräver att klimatförändringarna räknas in i ekonomiska kalkyler.
Klimatforskarnas besked är tydligt. Med dagens utlovade klimatåtgärder riskeras en 3 grader varmare värld – och en förlorad kamp mot klimatförändringarna. Under det kommande decenniet måste de globala utsläppen mer än halveras samtidigt som massiva investeringar sker i förnybara och hållbara energisystem, återskogning, omställning av matproduktion, transportsystem och samhällsbyggande.
Aktionsplan för omställning
För att denna historiska samhällsomvandling ska bli möjlig måste rika regioner som EU gå före och minska sina utsläpp ännu mer. Klimatriksdagen har tagit fram en aktionsplan CALL FOR ACTION för EU, som presenteras lördagen den 4 maj. Aktionsplanen vilar på förslagen från Klimatriksdagen i maj 2018, anpassade till EU-nivå, samt på forskning och klimatpolitik som utvecklats sedan dess.
Under den kommande mandatperioden behöver EU anta en ny övergripande målsättning; att motverka klimathoten genom en kraftfull, snabb och rättvis omställning. Klimatarbetet bör präglas av social rättvisa, mänskliga rättigheter och respekt för alla människors lika värde. Social och ekologisk hållbarhet hänger ihop. EU bör upprätta en kriskommission för snabb omställning, anpassning och finansiering.
Aktionsplanen berör följande områden:
1. God livskvalitet och välfärd för alla inom planetens gränser måste bli riktmärket för politiken
EU bör arbeta för en omedelbar och snabb omställning för att möta kraftigt växande hot mot hälsa, boende, jobb, infrastruktur transporter mm. Omställningen måste genomföras på ett sätt som innebär att en god livskvalitet säkras för människor och att människor som nu arbetar i miljö- och klimatfarlig verksamhet får nya arbeten och försörjning genom stöd bl a ur EU:s sociala fonder för utveckling av näringsliv och arbetsmarknad.
2. EU behöver ett klimatpolitiskt ramverk som leder till netto nollutsläpp 2035 för EU som helhet
Redan 2020 måste utsläppskurvan vända nedåtför att världen ska ha chans att klara 1,5-gradersmålet. Då måste rika länder som i EU agera snabbt. Därför krävs krafttag från EU med drastiskt minskade utsläpp till 2030 och nollutsläpp 2035. EU bör bli en förebild globalt vad gäller effektivare politik för både klimat och välfärd och även stödja och uppmana medlemsstater i unionen att skärpa sina klimatåtgärder.
3. EU kan och bör använda sin ekonomiska styrka för snabb och rättvis omställning mot fossilfrihet, cirkulär ekonomi och hållbara samhällen
Klimat- och hållbarhetsmålen måste bli basen för all verksamhet och finansiering i EU, det vill säga budgeten för 2021-2027, EU:s inre marknad, investeringar, forskning, utveckling, jordbruksstöd, handelsavtal och EU:s roll i världen. Omställningen krävs för att EU ska kunna säkra fred och välfärd, hållbara jobb, klimatutmaningarna, mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet.
4. EU behöver under mandatperioden genomföra kraftfulla åtgärder och implementera styrmedel för en omställning till en fossilfri klimatneutral transportsektor
Minst 70 procent av drivmedlen inom hela transportsektorn som säljs inom EU år 2030 ska vara klimatneutrala. För att göra detta möjligt behövs åtgärder för att minska flygtrafiken genom satsningar på klimatneutrala drivmedel, regelverk som minskar flygandet och incitament som får människor att välja bort flyget. EU behöver bidra till en massiv överföring av person- och godstrafik från väg och flyg till järnväg och annan kollektivtrafik jämte hållbar sjöfart. Det innefattar också omfattande investeringar för att knyta samman de europeiska järnvägssystemen.
5. Energisektorn, industrin och byggandet behöver ställas om till förnybar energiproduktion, cirkulära materialflöden och klimatneutralt byggande
EU behöver driva på övergången från fossil energi till en förnyelsebar, klimatneutral och hållbar energisektor. Anställda bör erbjudas ersättningsjobb inom hållbar energiproduktion och den cirkulära ekonomin. Produktion av biodrivmedel, biokemikalier och biokol kan ske på avlagd jordbruksmark. Storskaliga satsningar på solceller, vindkraft, vätgas, el-lagring samt en uppgradering av elnäten behöver ske inom hela EU. EU kan driva på elektrifiering av och övergång till en klimatneutral processindustri. EU bör bidra till skärpta byggregler med krav på nollenergihus och utsläppsfria teknologier som t ex cirkulär materialanvändning och trä.
6. Brukandet av skog och mark ska ske utifrån deras viktiga roll att bidra till negativa utsläpp och bindning av kol
En satsning på negativa utsläpp, lagring av kol i skog och mark är avgörande. EU behöver gemensamma regler om omställning till hyggesfritt skogsbruk där skogens roll som säkrare av biologisk mångfald och skogsprodukter, bland annat byggmaterial, med mycket lång kollagringsförmåga prioriteras. Det vattendirektiv som EU redan antagit behöver resurser och efterlevnadskrav så att det verkligen uppfylls över hela unionen.
7. EU behöver en livsmedelsstrategi baserat på bred samhällsnytta och stärkande av lokal motståndskraft och självförsörjning
EU:s jordbruk är i behov av en snabb och genomgripande omställning till ekologiskt kretsloppsjordbruk utan giftiga bekämpningsmedel, baserat på betande djur och grödor i växelbruk. Detta bör ske samtidigt med att EU genomför incitament för omställning till klimatsmarta och hälsosamma dieter, med mindre nötkött och socker. Ett exempel är beskattning av mat som produceras utan hänsyn till miljö, klimat och djurens välfärd. Övergången till mer växtbaserad diet frigör jordbruksmark för hållbara och klimatneutrala energigrödor.
Ett avgörande val
EU har bidragit till fred och ökat välstånd bland många av regionens medlemmar – även om växande klyftor inger stor oro och nu bidrar till ökad populism. Framstegen kan raseras om inte EU agerar snabbt och driver på för en radikal omställning, både inom unionen och globalt. De unga, de som ska ärva jorden, driver på. Många stora företag är startklara och kräver nu tydliga riktlinjer och politiskt ledarskap.
Med rätt parlamentariker på plats kan EU mobilisera för det radikala omställningsarbete som krävs med början här och nu. Klimatfrågan väntar inte. EU-valet i år blir kanske det viktigaste i EU:s historia. Det är ett val som ger oss möjlighet att staka ut en ny hoppfull väg.
