Ännu några steg mot bättre relationer på västra Balkan är vad Tyskland och Frankrike gemensamt hoppas uppnå när områdets ledare håller samtal i Berlin. Kosovo är dock föga imponerat – och lyfter hellre blicken mot USA.
Serbien och Kosovo stod främst i centrum vid måndagens Balkanmöte. I höstas fanns gott hopp i EU om ett genombrott för relationerna mellan de styrande i Belgrad och Pristina, efter enträget förhandlade från utrikeschefen Federica Mogherini.
Men allt gick i stå och i stället har förhållandet blivit ännu kyligare än förut, vilket bland annat lett till att Kosovo infört en hundraprocentig tull på serbiska varor.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron hoppas nu ändå att få igång samtal igen.
– Det är i Europa intresse att det sker en positiv utveckling i den här regionen, sade Merkel i Berlin inför måndagens middag, enligt nyhetsbyrån AFP.
Hänger på USA?
Kosovos president Hashim Thaci är dock tydlig med vad han ser som enda utväg mot en lösning. Och de orden lär sannolikt svida rejält hos både mötesvärdarna och andra EU-ledare.
För det är Washington som gäller, anser Thaci.
Utan USA kan vi aldrig ha en dialog, förhandlingar eller en uppgörelse. EU är inte enat i den här processen. Jag väntar mig inget mirakel, sade Thaci till nyhetsbyrån Reuters i Berlin.
Tidigt i höstas mumlades om en snar uppgörelse mellan Serbien och Kosovo, som skulle inkludera landbyten för att lösa den komplicerade situationen med serbdominerade delar i Kosovo och områden med (kosovo)albansk majoritetsbefolkning i Serbien.
Tanken på gränsändringar möttes dock av stor internationell skepsis, inte minst från förbundskansler Merkel. Och enligt Serbiens president Aleksandar Vucic är de planerna nu begravda, rapporterar österrikiska nyhetsbyrån Apa.
Vill förhandla
Parallellt hoppas samtidigt både Nordmakedonien och Albanien på hjälp från Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron för att få inleda formella förhandlingar om medlemskap i EU.
Besked har utlovats senast till i juni, även om intresset för en ny utvidgning för närvarande är tämligen lågt i många EU-länder.
Utvidgningskommissionären Johannes Hahn manar emellertid på.
– Antingen exporterar vi stabilitet – eller instabilitet, säger Hahn till tyska tidningen Handelsblatt.
Såväl Hahn som EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har samtidigt inpräntat att det lär dröja till åtminstone 2025 innan några nya EU-medlemmar kommer att accepteras.
Fakta: Västra Balkan, EU och Nato
De sju staterna i det som tidigare hette Jugoslavien samt dess grannland Albanien har kommit olika långt i sin relation till EU och Nato.
* Slovenien (2,1 miljoner invånare, huvudstad Ljubljana) gick med i både EU och Nato 2004.
* Kroatien (4,1 miljoner invånare, huvudstad Zagreb) är med i EU sedan 2013 och Nato sedan 2009.
* Montenegro (620 000 invånare, huvudstad Podgorica) är med i Nato sedan 2017. Förhandlar formellt om EU-medlemskap sedan 2012.
* Albanien (2,8 miljoner invånare, huvudstad Tirana) är med i Nato sedan 2009. Ansökte om EU-medlemskap 2009, men har ännu inte fått börja förhandla.
* Nordmakedonien (2,1 miljoner invånare, huvudstad Skopje) väntas bli medlem i Nato 2020. Ansökte om EU-medlemskap 2004, men har ännu inte fått börja förhandla.
* Serbien (7 miljoner invånare, huvudstad Belgrad) förhandlar formellt om EU-medlemskap sedan 2014.
* Bosnien-Hercegovina (3,5 miljoner invånare, huvudstad Sarajevo) ansökte om EU-medlemskap 2016, men har ännu inte erkänts som kandidatland.
* Kosovo (1,8 miljoner invånare, huvudstad Pristina) har ännu inte formellt ansökt om EU-medlemskap.
