Strax utanför Svenljunga, omkring två timmar öster om Göteborg, ligger det lilla samhället Uddebo, där Johan Sjöblom och Sarah Åkergren bor. Trots att handelsutbudet är begränsat här så är de inga stora näthandlare.

– Bor man här så är ju nätet en mer uppenbar tillgång. Men samtidigt är man inte lika påverkad av konsumtionskultur, att vara någon och se ut på ett visst sätt, säger Johan.

Shopping har de inte så stort behov av, men med nätets alltmer smarta annonsmetoder går man inte fri från påverkan någonstans, så länge man är uppkopplad.

– Jag gjorde ett köp av barfotaskor för ett bra tag sedan, något som jag velat ha länge. Och den sidan fullständigt förföljer mig på Facebook med reklam om att det finns nya modeller, med nedsatt pris och så vidare. Jag har också märkt att annonserna verkligen lyckas anpassa sig till min stil, och jag blir verkligen sugen på att köpa ibland. Men sedan kommer jag på mig själv och undrar vad jag håller på med, säger Sarah.

Klädinköp blir det annars inte så mycket av, då det finns en gratisbutik i närheten.

– Det där är ju en del av kulturen vi lever i. Det finns så mycket kläder och prylar i omlopp att det till sist tappar sitt ekonomiska värde, även om bruksvärdet kan finnas där i många år, säger Sarah.

En gratisbutik blir en ganska tydlig kontrast till att handla online, menar de. Det kräver lite tålamod och flexibilitet, att man kan vänta lite och anpassa sig till något annat. Nätet å andra sidan uppmuntrar till det motsatta.

– Om jag vill ha en viss sak i en viss storlek och färg och jag vill ha den just nu så kan jag bara beställa den genom ett klick. Med nätet kan du hitta det, det finns ju en mängd grejer därute, säger Sarah.

Efterlyser märkning

Deras onlineköp blir ofta kosttillskott och annat som de inte hittar i närliggande Svenljunga. Men de skulle gärna få bättre insikt i hur man som konsument av en viss vara påverkar miljön och vilka utsläpp det leder till.

– Det borde absolut finnas någon typ av märkning, så att man som konsument kan veta om varan körts med tåg exempelvis. Om man sen kopplar miljöskatter till det så kan det ju bli så att man betalar olika mycket för olika transportsätt, och att det långsammare blir billigare, säger Sarah.

De ser ett stort problem i att man som konsument i dag inte riktigt förstår sin miljöpåverkan. Därför försöker de handla så lokalt det går.

– Det blir mindre transporter, och du får mer förståelse för produkterna. Om du har ett eget äppleträd till exempel så skulle du inte sortera bort alla äpplen bara för att de har en konstig form.

Att handla framför en skärm tror de skapar ännu mer distans till produkterna.

– Om du köper något billigt och lättillgängligt från till exempel Kina så blir det mer opersonligt och det blir också lättare att lämna bakom sig. Om man istället vårdar och tar hand om saker så blir man mer jordad, säger Sarah.

Ett nytt språk

Just nu håller de på med ett projekt som kan ses som något av en motsats till shoppinghets. I samband med att Sarah gick en kurs i omställning såg hon behovet av att jobba med detta på ett annorlunda sätt, och så föddes Ett nytt språk, som fokuserar på rörelsepraktik och inre omställning. Det går ut på att man i grupp eller två och två gör improviserade rörelser som en form av kommunikation.

– Vi utforskar ett annat sätt att vara och kommunicera på. Det kräver min uppmärksamhet, inlyssnande, empati och samspel med andra människor, säger Sarah.

De visar upp ett kort exempel på hur det kan se ut. En av dem rör sig, utan musik, samtidigt som den andra uppmärksamt tittar på. Rörelserna är inkännande och utforskande och ger uttryck för det kroppen signalerar i stunden. Grunden i det hela är att vi genom rörelse kan komma i kontakt med något annat inom oss, att vi vågar lyssna inåt och släpper krav på prestation och att rörelsen ska se ut på ett visst sätt.

– När man sitter och pratar som man oftast gör så är det en slags matematisk del av oss själva som jobbar, och det bekräftar fel sorters drivkrafter, säger Sarah.

– Ja, det som normalt kallas för omställning handlar mycket om elbilar och solceller och tekniska lösningar. Även om det är bra så handlar det mycket om hjärnarbete och yttre omställning. Man kan praktiskt taget fortsätta som vanligt med allt man gör i dag, men det innebär ju inte att man upplever lugn och frid. Istället kan man fortsätta den destruktiva kultur som vi har haft sedan industrialiseringen, säger Johan.

Emotionell gemenskap

En kultur som bygger mycket på individualism och prestation. Kan man istället hitta fram till en mer emotionell gemenskap så kanske vi skulle kunna komma ifrån behovet av att ”köpa” sig en identitet.

– Det finns ett separationstänk, att vi är ensamma enheter i en meningslös värld, separerade från jorden och varandra. Vi måste förstå att vi inte är det, precis som vilken tomat eller vilket djur som helst. Den individualistiska tanken går ut på att om jag vill ha något så ska jag få eller ta det. Annars blir det svårt att försvara att någon annan syr en t-shirt på andra sidan jorden som jag sedan kan köpa för 39 kronor. Individualismen behövs för att kunna konsumera mycket och billigt. Får man istället en djupare kollektiv förståelse så blir det nästan omöjligt att utnyttja andra människor, säger Sarah.

Insikten om att vi alla är sammanlänkade och att vi är värdefulla precis som vi är, det tror de är en utgångspunkt för att kunna känna oss nöjda och tillfreds och i längden shoppa mindre.

– Shopping kan ju vara en sysselsättning också. Om jag börjar jobba mindre och inte blir lika beroende av tv och telefon, då skapar ju det tid. Det kan vara skrämmande på många sätt, men man kan låta möten och kreativitet få ta den platsen och förändra det man fyller sina liv med, säger Johan.