I mars var nivåerna i Stockholmsområdets stora grundvattenmagasin, som används främst för den kommunala vattenförsörjningen mycket under det normala. Det innebär risk för vattenbrist i sommar.

– Förutsättningarna nu är sämre än vad de var förra året den här tiden. Men det är extremt osannolikt att den här sommaren blir likadan som förra eftersom vi normalt har ganska variabelt klimat med vissa somrar som är varmare och andra kallare. Det finns ingenting som pekar på att det kommer att ändras, även om det successivt kommer att bli varmare och varmare, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.

Det Stockholm främst behöver ha beredskap för att kunna hantera framöver är långvariga värmeböljor, kraftiga skyfall och höga vattennivåer.

– Sedan finns en massa andra aspekter och konsekvenser, som till exempel mögeltillväxt inne i hus som en följd av värme och luftfuktighet, säger han.

Skyfallsmodell

Stockholms stads arbete med klimatanpassningar är i första hand inriktat på hur kraftiga skyfall ska hanteras.

Stockholm vatten och avfall har i samarbete med miljöförvaltningen tagit fram en skyfallsmodell som visar var riskerna för översvämning är som störst vid ett intensivt skyfall. Utifrån den har man börjat ta fram åtgärder för att skydda infrastruktur på ställen som är särskilt utsatta.

Hindra översvämmningar

Ett sådant ställe är Rådmansgatans tunnelbanestation. För att hindra framtida översvämningar där pågår just nu plantering och renovering av växtbäddar på Luntmakargatan, Döbelnsgatan, Odengatan, Kungsstensgatan, Norrtullsgatan och Sveavägen.

De nya växtbäddarna, som består av biokol och stenkross, ger trädens rötter mer utrymme och möjlighet att växa samtidigt som vatten från regn eller smält snö leds in i jorden. Även Rålambshovsparken rustas för att kunna ta hand om vatten och skyfall, ett projekt som beräknas vara klart år 2021.

I stadens klimatanpassning ingår även planer för mer grön infrastruktur, alltså fler gröna ytor, gräsmattor och parker. En stad som är uppbyggd av hårda miljöer blir snabbt uppvärmd och svalnar långsamt, vilket innebär att staden håller en högre temperatur än det omkringliggande landskapet. Denna effekt kallas urbana värmeöar.

Genom att bryta upp de hårdgjorda miljöerna med grönstruktur och vatten kan man minska effekten av de urbana värmeöarna och få ett mer stabilt klimat inne i städerna, enligt forskning.

Malin Fijen Pacsay (MP), ordförande i Klimatberedningen i Region Stockholm är mycket orolig över hur Stockholm kommer att drabbas i framtiden.

– Klimateffekterna innebär ett hot mot vår existens. Även om vi inte vet exakt hur de kommer att se ut, vet vi att många bitar som biologisk mångfald och vattenförsörjning kommer att påverkas av värmeböljor och skyfall.

Bättre beredskap för sjukhus

Just nu håller Region Stockholm på att ta fram en analys som ska leda till en klimatanpassningsplan med åtgärder för bättre beredskap för sjukhus och kollektivtrafik vid exempelvis värmeböljor och skyfall.

– Vi är ansvariga för att sjukhus och kollektivtrafik fungerar. Sedan är det kommunernas ansvar att bygga på rätt ställen och på rätt sätt.

Det kan exempelvis handla om att inte bygga vid lågpunkter och se till att det finns möjlighet att ta hand om stora mängder vatten vid skyfall. Det är också viktigt med grönstruktur för vatteninfiltration men också för att sänka temperaturer i städerna, dels genom avdunstning, dels genom att skänka skugga, säger Malin Fijen Pacsay.

Tycker du att kommunernas arbete går tillräckligt snabbt med tanke på det akuta läget?

– Det finns en utvecklingspotential i många kommuner när det gäller att kartlägga var riskerna finns. Där skulle den kommunala planeringen behöva ta höjd och ha större beredskap. Region Stockholm och länsstyrelsen har tagit fram olika typer av stöd för detta, till exempel en lågpunktskarta, rekommendationer för hantering av skyfall och rekommendationer kring grundläggningsnivå vid Mälaren.