Läkare med utländsk utbildning kan få svensk läkarlegitimation genom att göra två kunskapsprov. Men fyra av tio får inte ens göra det andra provet, eftersom de inte fått godkänt på det första.
Umeå universitet har sedan 2016 haft det nationella uppdraget att ordna det svenska kunskapsprovet för läkare som har utbildats utanför EU, EES och Schweiz. Kunskapsprovet består av ett teoretiskt och ett praktiskt delprov.
Under den här perioden har totalt 781 personer gjort det teoretiska provet och 214 har gjort det praktiska provet. Av dem har endast 37 procent klarat den teoretiska delen. 86 procent har fått godkänt på den praktiska delen.
Men Magnus Hultin, ansvarig för kunskapsprovet och docent i anestesi och intensivvård vid Umeå universitet, tycker inte att proven är för svåra.
– Proven är designade för att testa om man befinner sig på den nivå som krävs för att man ska kunna arbeta självständigt som läkare i Sverige, säger han.
Det första delprovet ska testa läkarens teoretiska kunskap och förståelse. I det andra utvärderas vad läkaren kan göra i praktiken, då läkaren testas vid olika stationer med vanligt förekommande arbetssituationer.
– Man ska först vara godkänd på det teoretiska provet innan man får göra det praktiska, så det är som ett slags filter, säger Magnus Hultin.
Det senaste praktiska provet genomfördes den 28–29 mars i år. Provet resulterade i det lägsta utfallet hittills, då bara tolv av de 33 läkarna som prövades klarade provet.
– Det är svårt att med säkerhet uttala sig om varför det blev så. Men det var många i gruppen som hade förberett sig på egen hand och inte tränat på momenten tillsammans med andra. De har inte förberett sig på samma sätt som tidigare prövanden och vi misstänker att det är en bidragande orsak, säger Magnus Hultin.
Förra sommaren infördes nya regler, som innebär att provtagarna har tre försök på sig på respektive prov. Tidigare hade man tre försök på sig på den teoretiska delen och två försök på sig på den praktiska delen. I samband med regeländringen tog man också beslutet att antalet försök nollställs och börjar räknas först från och med den första juli 2019.
– Då gick vi från 100 sökande på det teoretiska delprovet i maj, till 313 som skrev provet i september. Andelen som skrev godkänt minskade markant, det tolkar vi som att även de som var osäkra på om de skulle klara provet passade på att pröva att göra det, säger Magnus Hultin.
Trots att andelen godkända läkare minskade så ökade antalet, tack vare det höga deltagandet. Under de tre teoridelprov som har genomförts sedan beslutet togs i somras har 158 läkare gått vidare till nästa del, vilket kan jämföras med de 130 läkare som gick vidare från de sju prov som genomfördes före regeländringen.
Kunskapsprov för läkare
Det svenska kunskapsprovet för läkare med utbildning utanför EU, EES och Schweiz består av två delprov, en teoretisk del och en praktisk del.
Umeå universitet har sedan 2016 det nationella uppdraget att ordna kunskapsproverna för läkare. I samband med det fasades Tule, det tidigare provet för läkare med utbildning i länder utanför EU, ut.
Från och med den första juli i år kommer läkare att ha tre försök på sig att klara den teoretiska delen och tre försök på sig att klara den praktiska delen. Tidigare fick man göra tre försök på den teoretiska delen och två försök på den praktiska delen.
Förra sommaren togs även ett beslut om en dispensperiod. Sedan dispensperioden infördes i somras har läkare kunnat göra proven flera gånger utan att det påverkar deras totala antal försök. Den första juli 2019 kommer antalet försök att nollställas. Reglerna har lett till att antalet läkare som gör proven har ökat vid de senaste provtillfällena.
Källa: Umeå universitet
