Det minskande utrymmet drabbar i första hand organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och medierna.

Ett exempel är FN:s människorättskontor i Burundi, som stängdes av myndigheterna i slutet av februari – ett agerande som kritiseras av världsorganisationens högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet:

– Ända sedan människorättskontoret bildades 1995 har vi samarbetat med regeringen kring fredsbyggande insatser och kring juridiska reformer, och hjälpt till att bygga upp kapaciteten hos institutioner och det civila samhället kring en lång rad människorättsfrågor.

Michelle Bachelet påpekar samtidigt att FN-kontoret bidragit med att respekten för de mänskliga rättigheterna blivit en del av det så kallade Arusha-avtalet, som under många år utgjort grunden för stabiliteten i landet.
Judy Gitau, som är koordinator för Afrika-enheten hos organisationen Equality Now, säger att situationen blivit allt svårare i många länder.

– Det civila samhället är under attack från repressiva regeringar i ett antal afrikanska länder, säger hon.

Ett exempel är Tanzania, där staten begränsat befolkningens grundläggande rättigheter att få organisera sig och anordna fredliga sammankomster samtidigt som organisationer som uppmärksammar människorättsbrott hotas med nedstängning.

– Inte ens yttrandefriheten besparas då en rad lagar förs fram i syfte att begränsa organisationers och mediers möjligheter att yttra sig.

Utvecklingen i Tanzania går enligt Judy Gitau åt helt fel håll, då vissa aktörer numera till och med tvingas informera myndigheterna om deras dagliga aktiviteter. Hon säger att många organisationer är oroade över säkerheten för deras datauppgifter och den interna och externa kommunikationen.

När det gäller agerandet i Burundi säger Judy Gitau att myndigheterna hänvisat till att man inte längre behöver hjälp av FN kring människorättsfrågor. Detta trots att landets president Pierre Nkurunziza i strid med landets konstitution har meddelat att han planerar att ställa upp för en tredje mandatperiod, och att mängder av människorättsbrott har rapporterats.

Judy Gitau säger att det är ganska talande att FN-kontoret stängs ner samtidigt som antalet fall av människorättsbrott ökar i landet.

I början av april uttryckte Robert Palladino, som är talesperson för USA:s utrikesdepartement, djup oro över att regeringen i Burundi infört ett förbud mot brittiska BBC att verka i landet samtidigt som sändningsstoppet mot Voice of America förlängts på obestämd tid. Agerandet anses utgöra ett hot mot yttrandefriheten, som är skyddad i landets konstitution.

– Vi uppmanar regeringen i Burundi att dra tillbaka sitt beslut och att tillåta alla journalister att arbeta i en miljö som inte är hotfull. Fria och oberoende medier är oumbärliga för en levande och fungerande demokrati och för att fria och rättvisa val ska kunna hållas 2020, sade Robert Palladino.

Samtidigt har människorättsorganisationen Human Rights Watch, HRW, fördömt det förbud som införts mot Tanzanias ledande nyhetstidning, The Citizen, och det stora antalet andra brott mot yttrandefriheten som genomförts av president John Pombe Magufulis regering. ‘‘Allt detta ingår i ett större mönster av repression mot yttrandefriheten under senare år”, skriver HRW i ett uttalande.

Flera stora organisationer, däribland Kommittén för skydd av journalister, CPJ har uppmanat myndigheterna i Tanzania att upphöra med trakasserierna mot journalister. Nyligen hyllade CPJ ett beslut från en östafrikansk domstol som slog fast att delar av Tanzanias presslagar begränsar yttrande- och pressfriheten, samtidigt som landets regering uppmanades att slopa dessa lagar.

Förra veckan gick även CPJ och ytterligare 37 organisationer ut i ett gemensamt krav på att myndigheterna i Moçambique omedelbart ska släppa radiojournalisten Amade Abubacar, som suttit gripen sedan början av januari.
FN:s särskilda rapportör kring yttrandefrihetsfrågor, Clement Nyaltesossi Voule, kritiserade nyligen myndigheterna i det konflikthärjade Sudan för att ha använt övervåld mot fredliga demonstranter. Många människor uppges ha blivit dödade sedan de senaste protesterna i landet bröt ut den 6 april – och mängder av journalister har gripits eller blivit attackerade av säkerhetsstyrkorna.

I ett uttalande påminner Michelle Bachelet myndigheterna i Sudan om att det är deras plikt att skydda alla medborgares mänskliga rättigheter och att undvika övervåld. Hon säger vidare att den nuvarande krisen i Sudan har sin grund i människorättsfrågor, och kring ekonomiska, sociala, medborgerliga och politiska rättigheter.

– Även lösningen måste baseras på de mänskliga rättigheterna. Jag uppmanar regeringen att hantera människornas krav. Det kommer att kräva en samlad insats, där det civila samhället ges möjlighet att delta på riktigt, och där man arbetar för att hitta lösningar på människors kritik.

När det gäller situationen i diktaturens Eritrea har en FN-kommission uppmanat landet att utreda anklagelser mot säkerhetsstyrkorna om utomrättsliga avrättningar, tortyr och förslavandet av hundratusentals människor.

Nyligen varnade organisationen Action Aid för det minskande demokratiska utrymmet i Zambia, där en rad regler gör det möjligt för myndigheterna att tysta kritiker och begränsa människors möjligheter att uttrycka sig fritt.