Det är i tidskriften Nature som forskare vid bland annat Yale School of Medicine i USA redovisar hur de har lyckats med något som för tankarna till Frankensteins monster eller zombier. I artikeln beskriver de hur de har utvecklat ett system, kallat Brainex, som härmar perfusion eller genomblödning, det vill säga den process när blodet levereras till de ytterst små kapillärerna och därmed till de omgivande vävnaderna. På så sätt har de lyckats återställa vissa funktioner hos 32 grishjärnor fyra timmar efter grisarnas död.

Enligt en av forskarna bakom studien, professor Nenad Sestan vid Yale University, visar forskningen att den intakta hjärnan hos ett stort däggdjur har en tidigare underskattad kapacitet att återställa vissa molekylära och cellulära funktioner flera timmar efter det att cirkulationen upphört.

Inga högre funktioner

De hjärnfunktioner som forskarna lyckades återuppliva beskrivs dock som ”enklare”. De behandlade hjärnorna saknade all form av den elektriska aktivitet som man normalt ser hos en normalt fungerande hjärna.

”Inte vid något tillfälle observerade vi den form av organiserad elektrisk aktivitet som vi normalt associerar med uppfattningsförmåga, varseblivning eller medvetande”, säger medförfattaren Zvonomir Vrselja i ett pressmeddelande. Det var inte heller forskningens syfte, konstaterar de.

Hjärnan efter döden

Trots det ses forskningen som en viktig pusselbit eftersom man tidigare trott att hjärnan är helt död efter så pass lång tid utan adekvat syre- och blodtillförsel. Däggdjurs hjärnor, inklusive människans, är nämligen extremt känsliga för minskade syrenivåer. Bara efter en kort period av blodbrist börjar nervcellerna att dö med irreparabla hjärnskador som följd.

Den forskning som nu presenteras visar dock att det, åtminstone i teorin, finns möjlighet att väcka liv i vissa funktioner hos en redan ”död” hjärna och att det i framtiden kanske till och med blir möjligt att transplantera hjärnor, något som i dag är helt omöjligt.

Dessutom, säger Andrea Beckel-Mitchener vid National Institute of Mental Health, som var en av studiens finansiärer, skulle forskningen kunna resultera i nya sätt att studera hjärnan post mortem, det vill säga efter döden.