Studien, som publicerats i tidsskriften Nordicom Review, har undersökt effekten av vårt användande av Twitter efter terrordådet på Drottninggatan. Genom att titta på hastaggen #openstockholm har forskaren Minttu Tikka kunnat konstatera att majoriteten av inläggen fokuserar på rationella aspekter i ett krisläge snarare än att utrycka sorg och medlidande.

– Jag har tidigare tittat på den här typen av hashtagg vid andra terrorattacker och det är intressant att se hur vanliga människor kan organisera sig och hjälpa varandra, säger Minttu Tikka, forskare vid Helsingfors universitet, och fortsätter:

– Stockholm är ett anmärkningsvärt fall. Det gick väldigt snabbt med den här hashtaggen och det kändes effektivt, säger hon.

Efter dådet talades det om sociala mediers roll i en krissituation och hur Twitter och Facebook kan bidra till att falska uppgifter och rykten får bränsle och sprids vidare.

Men det finns många positiva saker med sociala medier och enligt Minttu Tikka visar dådet i Stockholm på hur människor tydligt antar rollen som ett slags moralbeskyddare.

– Sociala medier har många olika funktioner, men jag vill framhäva en annan aspekt som inte bara handlar om hat och förstörelse. Det fanns många inlägg som uppmanade människor att inte dela bilder på offer och att inte sprida rykten. Människor agerar för att minska effekten av den negativa delen, säger hon.

Vårt sätt att kommunicera och agera vid en kris har också förändrats över tid och studien framhäver hur vi människor mer aktivt spelar en roll i händelse av kris.

– Det är ett slags digitalt volontärarbete. Människor har alltid hjälpt varandra vid en kris, men hastigheten har förändrats. I sociala medier sker allt utan någon som helst tidsbegränsning, säger Minttu Tikka.