Fri entré på statliga museum infördes för första gången 2004 och gällde då bara på ett mindre antal statliga museum. År 2005 ökades antalet museum med fri entré till 19 stycken. Redan 2006 avskaffades den fria entrén återigen för vuxna och infördes först 2016 igen. I budgeten som Moderaterna och KD lade fram hösten 2018 tog de bort de 60 miljoner kronor som det kostar att ha fri entré på 18 statliga museums fasta samlingar.

Nu tillsätter Riksrevisionen en utredning om den fria entréns effekter som beräknas vara klar i december 2019. Syftet med granskningen är att undersöka om regeringen skapat tillräckliga förutsättningar för reformens genomförande. De ska också granska om museerna fortsatt kan genomföra sina huvudsakliga uppgifter eller om den ria entrén på något sätt har påverkat verksamheten negativt.

– Ingen sammanhållen utvärdering har gjorts av fri entré-reformen. Det finns dock indikationer på vissa negativa konsekvenser, och vi kommer bland annat att granska om reformen har påverkat museernas förutsättningar att utföra samtliga huvuduppdrag, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Sedan den fria entrén infördes har antalet museibesök ökat. Myndigheten för kulturanalys har dock tittat närmare på statistiken från ett antal museum och sett att det främst tycks röra sig om vana museibesökare som utnyttjar reformen. Sverker Hård är chef för myndigheten och menar att anledningarna sannolikt är flera och att kulturpolitiska verktyg som fri entré tar bort kostnaden, men att besöksbenägenheten beror på fler faktorer än de ekonomiska.

– Vi vet från andra studier vi gjort att kulturvanor är stabila och hänger ihop med socioekonomiska faktorer och bakgrundsfaktorer som utbildning, inkomst, föräldrarnas bakgrund och var man bor i landet. Detta är mönster som tycks väldigt svåra att förändra med endast kulturpolitiska verktyg, säger Sverker Härd.

Företrädare för de museum som Riksrevisionen har pratat med i det inledande granskningsarbete säger dock att även antalet ovana museibesökare har ökat sedan den fria entré-reformen infördes.

Sverker Härd och Myndigheten för kulturanalys ställer sig undrande till hur deras resultat förenklas, men har inte tagit del av undersökningarna.

– Också våra egna underökningar ger varierande besked vilket indikerar att antingen har dataunderlaget brister eller också så har inte fri entrereformen gett entydiga effekter i någon inriktning. Kanske vi också grundar bedömningarna på olika data, säger Sverker Härd.

Syre har försökt nå pressansvarig Olle Castellius för en kommentar men har i skrivande stund inte fått något svar.