Juristen Kavot Zillén ser stora brister i svensk lagstiftning då vissa barn faller mellan stolarna och inte har rätt till likvärdig vård. Detta trots att deras föräldrar, EU-medborgare från framförallt Rumänien och Bulgarien, befinner sig lagligt i Sverige.
Alla barn i Sverige, både asylsökande och papperslösa, har rätt till likvärdig vård. Men barn till ekonomiskt utsatta EU-medborgare, ofta romer från Rumänien och Bulgarien, har inte den lagliga rätten. Detta enligt juristen Kavot Zillén, doktor i medicinsk rätt vid Stockholms universitet.
– Enligt den svenska lagen ska man vara bosatt för att ha rätt till fullständig, subventionerad vård. Det finns särskild lagstiftning för asylsökande och papperslösa som ger barnen rätt till fullständig vård, men barnen till ekonomiskt utsatta EU-medborgare hamnar i kläm, säger hon till Dagens Arena.
Barn vars föräldrar vistas i Sverige under rätten om fri rörlighet inom EU kommer ofta från ekonomiskt utsatta miljöer och har ingen sjukförsäkring i hemlandet. Därmed måste familjerna själva bekosta vården. Enligt vårdguiden kostar ett läkarbesök på en akutmottagning mellan 2 000 och 3 400 kronor.
Kavot Zillén menar att situationen går stick i stäv med FN:s barnkonvention som blir lag i Sverige 2020 och som signalerar att kommuner och landsting alltid ska se till barnets bästa och motverka diskriminering i vården.
– Det kan verkligen ifrågasättas om vårt sätt att hantera dessa barns välfärd är förenligt med Sveriges folkrättsliga skyldigheter att förverkliga barns rätt till hälsa, säger Zillén till Dagens Arena och menar att det finns brister i lagstiftningen.
Socialminister Lena Hallengren har avböjt att kommentera.
