Bakom den nya festivalen står nätverket Musiker mot rasism som tidigare har arrangerat flera stora musikgalor i Göteborg. Till skillnad från dessa galor kommer den nya festivalen inte att äga rum på en specifik plats utan på många olika ställen i Göteborg, både i innerstan och i ytterstadsområden som Frölunda, Angered och Bergsjön. Tanken är att få folk att röra sig mer över stadsdelsgränserna och på så sätt skapa nya möten.

Alexander Goldmann grundade Musiker mot rasism för sex år sedan och är en av de som nu drar igång 1Göteborg. Han berättar att tanken på festivalen föddes i samband med valet förra året.

– Lokalt var det vissa frågor som lyftes ganska aggressivt under valrörelsen. Utanförskapsområden var till exempel en sådan fråga där vissa partier hade en rätt så hård och obehaglig retorik, säger han när vi ses på Språkcaféet vid Esperantoplatsen.

Att döma ut vissa stadsdelar som ”No go-zoner” eller skapa en politik som bidrar till att öka splittringen i staden är något som arrangörerna bakom festivalen tar starkt avstånd från i sin plattform. Istället vill man hitta nya sätt att ena kulturlivet och göra det tillgängligt och välkomnande för alla.

Festivalens stora fokus ligger på musik, men det kommer även finnas plats för andra kulturyttringar som konst och teater. Bland arrangörerna märks till exempel Pustervik och Nefertiti, men även ställen som Blå stället och Bergsjöns kyrka. På hemsidan finns också ett formulär där den som vill uppträda på festivalen kan anmäla sig. När vi ses är det några veckor kvar till festivalen men redan har runt 65 band och artister anmält intresse, så många att det kommer bli svårt att få plats med alla berättar Alexander.

– Det är jättekul, vårt mål är att ge så många som möjligt chansen att spela. Visst kan det vara kul med dragplåster men det är också viktigt att ge plats åt nya artister.

Spridningen bland dem som anmält sig är också stor både genremässigt, åldersmässigt och var personerna är bosatta, även om det, kanske inte helt förvånande, är en viss övervikt av artister från Majorna.

Inspirationen till festivalen kommer från till exempel Live at Heart i Örebro och Kulturnatta här i Göteborg. Men Alexander Goldmann tror inte att det finns någon annan festival som har jobbat med segregationsfrågan specifikt på det sätt som 1Göteborg har ambitionen att göra.

Vid flera tillfällen under intervjun återkommer Alexander Goldmann till att tiden är knapp och att det är svårt att hinna göra så mycket som de skulle vilja. Planeringen drog igång så sent som i slutet av förra året och eftersom det bara är en liten samordningsgrupp blir det svårt att hinna dra i alla tyglar. Alexander hoppas dock att det ska bli en årligen återkommande festival och tror att den har stor potential att växa. Framöver hoppas han att alla arrangörer ska bilda någon form av nätverk som kan hjälpa och stötta varandra.

– Men det viktigaste med den här festivalen tror jag är att visa upp den stora viljan som finns, både bland publik och arrangörer, att göra någonting för att ena staden. Jag tror inte att vi ensamma kommer kunna bryta segregationen, men vi kan i alla fall visa att vi inte ställer upp på snacket om att det inte går att röra sig fritt i olika stadsdelar.