Undrade du förra sommaren varför skogen plötsligt kryllade av människor som fotade nyckelpigor med sina mobilkameror? Då har du nog sprungit på de tusentals skolelever och privatpersoner som hjälpte forskare. Projektet Nyckelpigeförsöket har nu resulterat i viktiga upptäckter om harlekinpigan.
Vissa sitter på marken och en del uppe i träden. Tusentals skolklasser och privatpersoner har tillsammans letat febrilt efter de prickiga små baggarna, och samlat in ett stort material av bilder i en app som lättare ska kunna skilja de omkring 60 olika arterna åt.
– Projektet har engagerat väldigt många som har tyckt att det har varit väldigt kul att få upptäcka nyckelpigor och lära sig om olika arter. Det är precis vad vi velat åstadkomma, att alla skulle kunna vara delaktiga i ett forskningsprojekt och att frågan om biologisk mångfald uppmärksammas, säger projektledare Martin Bergman.
Resultatet har nu genererat ett stort och värdefullt material som banar väg för andra forskare och biologer som vill fördjupa sig i ämnet. Det har också gett forskaren som utvecklade appen nya lärdomar i hur man kan bedriva forskningsprojekt med hjälp av artificiell intelligens, AI.
– Vi har ett stort material med bilder på de vanligt förekommande arterna. Däremot fick vi inte in tillräckligt med bilder på ovanligare arter, det kommer att kräva ännu mer insatser och jobb över flera år. Men det lämnar vi vidare åt forskare och biologer, säger Martin Bergman.
Han tillägger att satsningen med Nyckelpigeförsöket slutar här, men materialet och resultaten kommer att tillgängliggöras i en populärvetenskaplig rapport som skickas till alla som deltagit i experimentet.
Bland de totalt 5 000 bilderna som laddades upp i appen var en av de vanligaste arterna harlekinpigan, som klassas som en invasiv art. Pigan kommer ursprungligen från Asien och upptäcktes för första gången i Sverige 2008 efter att ha spridit sig över världen med människans hjälp.
Problemet med arten, precis som med alla nya arter har varit att man inte känt till hur den påverkar den inhemska faunan och konkurrerar med andra arter.
– Det här är intressant information för biologer som studerar nya arter som kommer in till Sverige. Tidigare har vi inte vetat så mycket om harlekinpigans utbredning och spridning i Sverige, och det var nog ingen som visste hur snabbt spridningen av nya arter går. Ett viktigt första steg är att ta reda på hur vanliga de är, den informationen har vi nu, säger Berman.
Så gick Nyckelpigeförsöket till
Det främsta syftet med experimentet var att utveckla app-tekniken och bildigenkänningen hos artificiell intelligens så att man kan fortsätta att använda AI-teknik även på andra djurarter. Forskarna har även fått viktig information och kunskap om vilka arter av nyckelpigor som finns och var de befinner sig i Sverige.
För att delta i projektet kunde skolklasser, eller den som var intresserad, gratis ladda ner appen Nyckelpigeförsöket 2018 i sin mobil eller läsplatta. Med hjälp av appen fotade och antecknade användaren uppgifter om nyckelpigan.
Uppgifterna skickades automatiskt till forskaren Miroslav Valan som sedan använde dem för att träna sin uppfinning, applikationen, med artificiell intelligens.
Resultatet i sin helhet presenterades i en populärvetenskaplig rapport och skickades till alla som deltagit i experimentet.
Nyckelpigeförsöket var ett samarbete mellan Naturhistoriska riksmuseet, Vetenskap & Allmänhet (VA), IT-företaget Savantic AB och Entomologiska föreningen i Stockholm. Experimentet genomfördes med stöd av Formas och EU-kommissionen.
Källa: Nyckelpigeförsöket 2018
