Lådcykelpooler, växtbytargrupper, fruktlundar och verktygsutlåning – Hemsidan Smarta kartan samlar alla delningsinitiativ runt om i Göteborg. Nyligen lanserades en ny version av tjänsten, och nu sprider sig kartan vidare till andra delar av landet.

För tre år sedan sjösattes Smarta kartan för första gången, en hemsida som ger en översikt av alla delningsinitiativ i Göteborg. Här hittar användaren allt från minibibliotek, sticklingbytargrupper och solidariska kylskåp till allmänna badplatser, delade kontor och förmedlingstjänster för odlingsmark.

Nu har en ny version av tjänsten sett dagens ljus: Smarta kartan 2.0, som lanserades inför publik i slutet av förra veckan.

– Det var som det brukar: folk bryr sig inte så mycket om själva kartan, men alla vill veta mer om det som finns på den, vilket är så himla bra. Det är bara för oss att börja berätta om hur cykelköken och Skjutsgruppen fungerar, för det är vad folk är intresserade av. Vi är bara guiden, säger projektledaren Jonathan Mattebo Persson.

Han är en av grundarna till föreningen Kollaborativ ekonomi Göteborg, som ligger bakom Smarta kartan tillsammans med konsument- och medborgarservice på Göteborgs stad. Syftet är att underlätta för invånarna att leva hållbart och att främja tillgång framför ägande. Idag används kartan av runt 100 personer varje dag, och i och med nylanseringen har siffran varit det dubbla den senaste veckan.

– Vissa vill spara pengar, andra rensar ut av praktiska skäl eller vill inte slänga saker i onödan på grund av sin klimatångest. För vissa är de sociala behoven störst, medan andra vill minska matsvinnet, säger Jonathan.

Tillgänglig genom öppen källkod

Den största nyheten med Smarta kartan 2.0 är att den numera har en öppen källkod, vilket innebär att andra kan använda sig av den för att skapa egna kartor. Och det har redan spridit sig: i veckan lanserades Smarta kartan i Malmö och det är även på gång i Sjuhärad. Jonathan Mattebo Persson hoppas att det bara är början, men påpekar att det krävs ett lokalt engagemang för att starta upp kartor i andra städer.

– Vi i Göteborg arbetar med det här volontärt och har inte resurser att kvalitetssäkra en karta i till exempel Stockholm, framför allt inte löpande. Alla som hör av sig till oss samlar vi ihop i en gemensam grupp på sociala medier, och till slut har de muskler nog att våga administrera och starta en egen karta.

Bort från storebror

En annan nyhet är de nu använder sig av en annan kartfunktion istället för googles kartor.

– I den första versionen delade alla användare med sig av information om sitt surfande till google, och det kan vi inte stå för. Nu har vi lämnat big brother-databaserna.

Version 2.0 har också några mer specifika nya funktioner, som en genvägsfunktion till mobilen och ett filter där användaren kan se vilka verksamheter som håller öppet just nu. Det finns också ett par intervjuer med personer och verksamheter som finns med på eller använder sig av kartan.

– Det är ett test för att se hur det påverkar internettrafiken och människors vilja att besöka verksamheterna. För att bli en aktiv deltagare i delningsekonomin tror vi att det är viktigt att ha människor att känna igen sig i.

Kartan har också översatts till engelska för att fler ska kunna ta del av den.

– Det finns många internationella studenter i Göteborg idag som vill ha tillgång till staden. Studenter är generellt en intressant grupp eftersom de oftast inte har så mycket pengar, men däremot mycket tid. Och de är sällan rädda för nya människor, vilket gör dem rikare eftersom delning bygger tillit.

Borrmaskin ger bekanta

De här tre åren med Smarta kartan är det mest belönande arbete som Jonathan Mattebo Persson har haft. Det har “bara varit goda nyheter”, om än mycket jobb.

– Det är så spännande att komma i kontakt med nya verksamhetsmodeller och visioner om samhället. På ett personligt plan har jag blivit en mycket gladare kille. Jag har lyckats omsätta mina prylar till sociala broar; min borrmaskin har givit mig nya bekanta. Det här engagemanget har också gjort mig öppnare, eftersom delning handlar om att lita på främlingar.

Jonathan, som flyttade till Göteborg för tio år sedan, ser också på sin hemstad på ett annat sätt.

– Jag gillar Göteborg mer sedan arbetet med Smarta kartan började. Den här stan har blivit rikare för mig.

Ja, hur mår delningskulturen i Göteborg idag tycker du?
– Jag tycker att den mår bra, den är stolt och vid friskt mod. Men många initiativ skulle kunna utveckla sina verksamhetsmodeller. Idag drivs många av ren lust och för att det känns viktigt – vilket är jättebra anledningar – men jag tror att många av verksamheterna i Göteborg skulle kunna bli globala succéer. Handelshögskolan i Göteborg och andra entreprenörsutbildningar för sociala företag borde inse vilken skatt som finns i den här kulturen.

Vad skulle behövas för att ännu fler ska börja dela?
– Jag tror att mycket handlar om att bryta sociala tabun. Det finns ett stigma kring att anses vara fattig. Därför är det väldigt smart av till exempel Solikyl (Solidariskt kylskåp, reds. anm.) att inte kalla sin mat för gåvor, utan förklara att det handlar om att rädda mat som annars skulle slängas. Det tankesättet hjälper många människor att våga testa, eftersom det till syvende och sist inte bara handlar om att ge och få för att vara snäll, utan för att det är smart att dela på resurserna.