Det har kallats det viktigaste valet på årtionden. I maj hålls EU-valet som vissa tror kan bli en språngbräda för högerextrema partier. Men vilka konsekvenser får det för EU-ländernas arbetsmarknad?
– De är som en dålig publik på gamla Råsunda. De försöker demonstrera sin makt och drar igång talkörer då beslut ska fattas, säger socialdemokraten Marita Ulvskog.
Hon har varit Europaparlamentariker i tio år och de senaste fem åren har hon lett Europaparlamentets sysselsättningsutskott.
Med de erfarenheterna i bagaget har hon fått en god inblick i hur ytterkantshögern i Europa resonerar i arbetsmarknadsfrågor.
För närvarande kan 7 av 52 delegater i utskottet betecknas tillhöra ett parti på yttersta högerkanten. Där finns nynazistiska Gyllene gryning från Grekland, högerpopulistiska Nationell samling och Lega Nord från Frankrike och Italien samt fascistiska Jobbik från Ungern.
Marita Ulvskog säger att extremhögern i utskottet ofta håller ihop när de röstar.
Oftast stödjer de förslag från etablerade högerpartier, men ibland röstar de även på vänsterförslag som ligger fackföreningsrörelsen nära.
Positiva till vissa bidrag
Ytterkantshögern är ofta positiv till en stark a-kassa och vissa typer av välfärdsreformer.
I Polen har det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa bland annat höjt barnbidraget. I Ungern vill Victor Orbáns regering införa flerbarnstillägg så att landets kvinnor ska föda fler ”ungerska” barn.
– De vill ofta framstå som progressiva i frågor som rör fackliga rättigheter. Samtidigt kan de rösta helt annorlunda än oss när det kommer till frågor som handlar om kvinnors villkor på arbetsmarknaden, säger Marita Ulvskog.
De senaste åren har flera nationalistiska fackföreningar vuxit fram i Europa.
I södra Tyskland har flera högerextrema fackförbund gått samman under namnet Patriotiska fackförbund, som har en nära koppling till högerpopulistiska Alternativ för Tyskland. Organiseringen finns främst inom bilindustrin.
Metallfacket IG Metall har dock aktivt försökt att motverka deras organisering och de högerextrema facken har än så länge inte haft någon större framgång.
Författaren och samhällsdebattören Lars Jederlund har sedan 1990-talet följt Europapolitiken och kom nyligen ut med boken Ödesvalet som handlar om högerextrema partier i Europa.
Han förklarar att det är brokig samling partier, som har olika utgångspunkter. Vissa är fascister, andra religiösa högerfundamentalister eller högerpopulister. Sverigedemokraterna placerar han i gruppen Etnocentriska högerpartier där även polska Lag och Rättvisa och Dansk Folkeparti finns.
Trots skillnaderna finns det några saker som förenar dem.
– De är kritiska mot migrationen och EU, säger Lars Jederlund.
Kritiska mot sociala pelaren
Om ytterkantshögern blir starkare efter valet innebär det att fler av Europaparlamentets ledamöter kommer att ha en kritisk hållning till bland annat frihandelsavtal, vilket kan påverka jobben.
Partierna är också skeptiska till unionens initiativ att minska de sociala skillnaderna. Sverigedemokraterna vänder sig kraftigt emot EU:s sociala pelare eftersom de är oroliga att det ska leda till lagstiftning som kommer att påverka den svenska modellen.
Redan i dag leds sju EU-länder av partier på yttersta högerkanten; Polen, Ungern, Österrike, Italien, Slovakien, Tjeckien och Bulgarien. De flesta prognoser tyder på att de högerextrema partierna kommer att få ännu fler mandat efter valet, samtidigt som Socialdemokraterna i Europa spås göra ett svagt val.
Marita Ulvskog förklarar utvecklingen med att de europeiska socialdemokraterna inte har kunnat berätta en lika bra historia som dessa partier.
– Det beror naturligtvis på att vi inte kan luras. Vi måste förhålla oss till sanningar och det behöver inte de.
Franziska Schröter på den tyska tankesmedjan Friedrich Ebert Stiftung, som står tyska socialdemokraterna nära, jobbar med att analysera den framväxande högern. Hon säger att dessa partier satsar hårt på att sprida sitt budskap via nätet.
– Här har Alternativ för Tyskland cirka 20 anställda som jobbar med sociala medier för att sprida sina riksdagsledamöters budskap. Socialdemokraterna har två personer.
– Det är ett jättestort gap. Man kan säga att de etablerade partierna fokuserar på att göra sitt jobb och utveckla politiken medan Alternativ för Tyskland fokuserar på kommunikation.
Det finns även en annan faktor. Högerextrema anhängare är mycket aktivare på sociala medier. De koordinerar också sina inlägg och attackerar motståndare på nätet.
– De är passionerade och hatar, säger hon.
– Hat är en mycket lättare känsla att utveckla än kärlek. Att påverka andra genom att sprida rädslor är effektivt.
* Arbetet Global har sökt Sverigedemokraterna och Gyllene gryning som sitter i EU:s sysselsättningsutskott, för kommentar men inte fått någon.*
Extremhögern i EU:s fem största länder
Tyskland. Det högerpopulistiska partiet Alternativ för Tyskland startade 2012 men har växt snabbt och är nu landets tredje största parti. Det är invandrarkritiskt och EU-skeptiskt och tros få kring 12 procent, vilket är 5 procentenheter mer än förra valet.
Frankrike. Nationell samling som leds av Marine Le Pen får enligt flera opinionsundersökningar drygt 20 procent. Det är några procentenheter mindre än förra valet men påverkar knappast antalet mandat. Partiet spås bli näst störst i landet.
Italien. Lega Nord och Femstjärnerörelsen som regerar tillsammans beräknas få ett starkt stöd i EU-valet, drygt 32 respektive 22 procent av rösterna. Det starka stödet för dessa två partier tros bli en bidragande orsak till att ytterkantshögern växer i EU-parlamentet.
Spanien. Fram tills nyligen har ytterkantshögern lyst med sin frånvaro i landet men 2013 bildade avhoppare från högerpartiet Partido Popular det högerpopulistiska Vox som fått ett allt starkare stöd. Partiet beräknas hamna mellan 8 och 13 procent.
Polen. Regeringspartiet Lag och rättvisa dominerar polsk politik och kan, enligt uppskattningar, få ett stöd på drygt 40 procent. Samtidigt växer ett annat högerparti fram, högerpopulistiska Kukiz’15. Partiet bildades av rockmusikern Pawel Kukiz som är EU-skeptiker och vill förändra det polska valsystemet.
* Storbritannien är just nu det tredje största EU-landet men eftersom det är på väg att lämna EU-samarbetet tar vi inte med landet i denna sammanställning.
Källor: Politicos Poll of Polls, European elections 2019, Europaportalen
EU-valet
• Val till EU-parlamentet hålls var femte år. 705 ledamöter ska utses i år och Sverige röstar 26 maj.
• Sifo spår att Sverigedemokraterna blir det parti som ökar mest i svenska EU-valet. 2014 fick de 2 mandat, detta val är prognosen 4. Socialdemokraterna tros få 6 av Sveriges 21 mandat.
