Redan i fjol beslutade regeringen att flytta delar av ett antal myndigheters verksamheter eller deras huvudkontor ut i landet.

Nu har regeringen beslutat att kartlägga tio stora myndigheters planer vad gäller lokalisering av verksamhet utanför Stockholms län fram till år 2022. Det har tidigare inte varit känt att regeringen överväger att flytta ut delar av verksamheten hos åtta av dessa tio myndigheter.

Ardalan Shekarabi hade tillsammans med statsminister Stefan Löfven (S) ett möte i början av mars med samtliga tio myndighetschefer som ingår i kartläggningen.

"Andra orter"

Civilministern menar att bakgrunden är en centraliseringsvåg som resulterat i att en stor del av statens närvaro koncentrerats till Stockholm.

– Vi vill att myndigheterna ska växa utanför Stockholm och vi vill att det ska finnas en strategi för hur man i samband med personalförsörjningen ser till att växa på andra orter än i Stockholm, säger han till TT.

Kartläggningen är ett steg i arbetet som regeringen drev under förra mandatperioden vad gäller utlokalisering av myndigheter.

"Utmärkt att rekrytera"

Shekarabi betonar att det just handlar om en kartläggning.

– Planen nu är att vi ser vad myndigheterna gör själva och hur strategin för utlokalisering av verksamhet ser ut. Sedan – efter den 15 augusti när Statskontoret återkommit med en redovisning av uppdraget – kommer regeringen att ta ställning till om det behövs ytterligare regeringsbeslut eller om det sker i myndigheterna, säger han.

Tidigare utlokaliseringar har kritiserats för att leda till kompetensförlust eftersom många medarbetare valt att inte flytta med myndigheten. Kritiken har kommit från bland annat facket. På frågan om inte den kritiken kommer att upprepas svarar Shekarabi:

– Flytten påverkar verksamheten i en övergångsfas om merparten av de anställda väljer att inte följa med, men det går alldeles utmärkt att rekrytera ny personal på de här orterna. Det visar att kompetensen finns i hela landet

Förtroende för staten

Ardalan Shekarabi säger att omlokaliseringen inte främst görs av arbetsmarknadspolitiska skäl.

– Det främsta syftet med omlokaliseringspolitiken är att se till att staten får ta del av den kompetens som finns i hela Sverige – och ta ansvar för sammanhållningen och därmed skapa förutsättningar för att vi ska ha ett högt förtroende för svenska staten i hela landet. Vi vill inte se den typ av regionala klyftor som vi har sett i många länder där förtroendet för de offentliga institutionerna skiljer sig åt beroende på var man bor. Man ser sådana tendenser i Sverige, säger han.

Rättat: I en tidigare version angavs fel tidpunkt för när mötet mellan Löfven, Shekarabi och de tio myndighetscheferna ägde rum.