Snart blir det lagligt för vildsvinsjägare att använda värmesikten när de jagar i mörker. Regeringen fattade beslutet trots att Svenska Jägareförbundet avrått. ”Vi har sagt att vi inte är beredda att medverka till att den här tekniken blir fri, för vi känner inte till vilka risker det finns för misstag”, säger förbundsjuristen Ola Wälimaa till TT.
Han berättar om en dödsolycka 2017 med ett sådant termiskt sikte i Norge, där de är tillåtna:
– En jägare sköt ihjäl en jaktkamrat i tron att det var en räv. Jaktkamraten låg ner på marken och blev då skjuten i huvudet.
Värme blir bild
I ett termiskt sikte omvandlas värmen från ett djur till en bild i jägarens sikte. Det är en ny teknik som håller på att utvecklas.
I de sikten med elektronisk ljusförstärkning som hittills använts i Sverige blir bilden tredimensionell, men i termiska sikten blir den tvådimensionell, vilket gör att jägaren inte lika tydligt ser vad som finns bakom djuret. Även avståndsbedömning är svårare.
Bildkvalitén i dessa sikten är inte heller alltid den bästa. Det visar inte minst de filmer som spridits i medierna i samband med rättegången mot en jägare som sköt en joggare i Skåne och nu väntar på sin dom.
Jägaren, som kommer från Norge, använde ett termiskt sikte, trots att han saknade svensk dispens.
– Jag har sett de bilder som lagts ut offentligt och jag tycker att de är extremt suddiga och dåliga. Jag skulle aldrig våga avlossa ett skott över huvud taget utifrån en sådan bild, säger Ola Wälimaa.
Från 15 maj
I Sverige har hittills bara ett fåtal jägare fått dispens från Naturvårdsverket för att använda termiska sikten, men från och med den 15 maj blir det tillåtet vid vildsvinsjakt, så länge den sker i öppen mark eller vid åtelplatser.
”Fallet i Norge är en tragisk händelse som vi inte önskar se i Sverige. Genom att begränsa användningen av termiska sikten till åtelplatser och öppna terränger så tar beslutet hänsyn till säkerhetsriskerna. Sedan har jägaren ett stort ansvar för att enbart avlossa skott om det är säkert”, skriver landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) i ett mejlsvar till TT.
Oavsett vilken typ av sikte som används så är det jägarens ansvar att det finns kulfång, understryker ministern, som hävdar att säkerheten ökar i samband med jakt i mörker genom de olika förändringar som nu görs av jaktförordningen.
Inte bekväma
Grundregel nummer ett för jägare är att veta vad det är man skjuter på, understryker Ola Wälimaa. Inte bara vilken djurart, utan om det är ett hon- eller handjur eller om det är en årskalv. Jägaren måste också veta hur stora horn och hur många taggar djuret har.
– Man ska veta vad man skjuter på och det är därför som vi har sagt att den här utvecklingen, att regeringen tillåter termiska sikten, den är vi inte bekväma med, säger Ola Wälimaa.
Däremot välkomnar Jägareförbundet andra ändringar i jaktförordningen, som bland annat handlar om sikten som elektroniskt förstärker det befintliga ljuset.
Hittills har det krävts tillstånd från länsstyrelsen för att få använda dem vid mörkerjakt på vildsvin, vilket enligt Jägareförbundet skapat onödig byråkrati.
Fakta: Jakt i mörkret
Djur som normalt jagas på natten är räv, vildsvin och grävling.
Nattjakt är däremot inte tillåten på älg, rådjur, hjort och stora rovdjur som varg, björn och lodjur.
Regeringen vill göra jakten på vildsvin enklare och mer effektiv och ändrar därför i jaktförordningen. Elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, värmekamera och rörlig belysning får från och med den 15 maj användas i nära anslutning till jaktvapnet vid jakt efter vildsvin.
Termiska sikten får bara användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser.
Källor: Svenska Jägareförbundet och Svensk författningssamling
