Kirstjen Nielsen, ministern som försvarat USA:s president Donald Trumps hårda invandringspolitik inklusive familjeseparationerna, tvingas lämna sin post. Hennes avgång kommer samtidigt som antalet migranter som försöker ta sig över USA:s södra gräns ökar dramatiskt.
För många är Nielsen känd som kvinnan som stått upp för Trumpstyrets nolltolerans mot olaglig invandring som infördes i fjol. Den innebär att alla som olagligt korsar gränsen åtalas och ledde under en period i fjol till att migrantfamiljer splittrades.
– Olagliga handlingar får och måste få konsekvenser, sade hon om nolltoleransen vid en konferens för sheriffer i fjol enligt nyhetssajten Axios.
Nielsen hävdade då också att de barn som separerades från sina familjer var väl omhändertagna – trots uppmärksammade bilder på barn bakom galler – och manade åhörarna att inte tro på medierapporteringen.
Tiotusentals fler
Trots sin lojalitet med Trump har ministern för inrikes säkerhet inte stått på särskilt god fot med presidenten. Amerikanska medier har under en längre tid rapporterat att Vita huset anser att hon är för vek.
Beskedet om Nielsens avgång kommer sju veckor efter att president Trump utlyste nödläge vid USA:s södra gräns. De senaste månaderna har antalet migranter från främst centralamerikanska länder som försökt ta sig över USA:s södra gräns – de flesta för att söka asyl – ökat dramatiskt. Det har lett till överfulla förvar och Trump har övervägt att helt stänga gränsen mot Mexiko.
Enbart under februari greps 76 103 personer jämfört med 36 751 samma månad året innan, enligt statistik från USA:s tull- och gränssäkerhetsmyndighet.
Inte extrem nog
Situationen vid gränsen rapporteras ha lett till att Trumps tålamod med Nielsen rann ut. Till slut fick hon agera syndabock, skriver nyhetskanalen CNN i en analys.
Presidenten offentliggjorde hennes avgång i ett twitterinlägg i vilket han också tackade henne och meddelade att Kevin McAleenan, nu chef för myndigheten för tull- och gränsbevakning, blir tillfällig chef för departement för inrikes säkerhet.
Bedömare spår att Nielsens sorti kommer att leda till en ännu hårdare migrations- och asylpolitik.
– Vårt land är fullt, sade presidenten i fredags efter att ha besökt gränsen mot Mexiko i Kalifornien tillsammans med Nielsen.
Demokratiska kongressledare välkomnar avgången men luftar också farhågor rörande framtiden.
”Det är djupt oroande att den tjänsteman i Trumpstyret som satte barn i burar rapporteras avgå för att hon inte är extrem nog för Vita huset”, heter det i ett uttalande från representanthusets talman Nancy Pelosi som återges av tidningen USA Today.
Bakgrund: USA:s gräns och president Trump
Tuffare invandringspolitik, ökad säkerhet och en gränsmur mot Mexiko är signaturfrågor för USA:s president Donald Trump.
Under sitt första år vid makten 2017 väckte han uppståndelse med ett inreseförbud för personer från i huvudsak muslimska länder. Det överklagades i domstol men trädde senare i kraft i nedbantad form. Trump utlovade även tuffare tag mot USA:s uppskattningsvis 10,7 miljoner papperslösa.
I april i fjol stramades migrationspolitiken åt, då det meddelades att nolltolerans råder mot olaglig invandring. Det innebär att alla som olagligt tar sig över den södra gränsen grips och åtalas. Under budgetåret 2018, som löpte ut den sista september, greps nära 397 000 personer för sådana brott. Det var fler än 2017, men färre än det senaste decenniets årsgenomsnitt på drygt 400 000 gripanden och betydligt färre än rekordåret 2000 då över 1,6 miljoner människor greps. Sedan i oktober har dock gripandena ökat kraftigt.
I höstas gjorde presidenten flera uppmärksammade verbala utspel mot en så kallad migrantkaravan med flera tusen centralamerikaner som vandrade mot USA. Soldater skickades till gränsen inför deras ankomst.
I budgetförhandlingarna i höstas begärde han 5,7 miljarder dollar för att bygga sin utlovade gränsmur mot Mexiko. Kravet gick inte att få igenom i kongressen, vilket resulterade i en rekordlång nedstängning av delar av USA:s statsapparat. När den avslutades tillsattes en grupp i kongressen som förhandlade fram ett gränssäkerhetspaket. I det avsattes knappt 1,4 miljarder dollar för gränsbarriärer. President Trump skrev under detta, och undvek därmed ännu en nedstängning av statsapparaten, men utlyste nödläge för att få fram mer pengar till sitt utlovade murbygge.
Under valrörelsen hette det att Mexiko skulle betala för muren.
tt
