Samarbetet ska firas när Nato håller 70-årsfest i Washington. Mellan raderna är ändå militäralliansen klart pressad av hur mötesvärden USA allt mer högljutt ifrågasätter de andra ländernas insatser – inte minst ekonomiskt.
NATO Den 4 april 1949 samlades tolv länder för att skriva under Nordatlantiska fördraget i Washington. Sedan dess har ytterligare 17 stater anslutit sig – en 18:e är på väg – och med åren har fördragsländerna utvecklats till världens mäktigaste militärallians.
Nato mår väldigt bra egentligen. Det råder visserligen en ganska vansklig situation för världen, men Nato som organisation har visat sig kunna hantera utmaningarna på ett sätt som jag tror att alla Nato-medlemmar är imponerade av, hävdar generalsekreterare Jens Stoltenberg när TT och Ekot träffar honom för en intervju inför jubiléet.
Olika meningar
Ändå finns det mycket som tär på relationerna. USA:s president Donald Trump har högljutt kritiserat övriga Natoländers försvarsbudgetar, som enligt honom är alldeles för låga.
Turkiet och dess president Recep Tayyip Erdogan är stadigt i luven på flera av de övriga medlemmarna och länder som Ungern och Polen har vitt skilda åsikter om förhållandet till Ryssland.
Det finns olika meningar och olika ståndpunkter i många frågor bland Nato-medlemmarna. Det handlar om synen på klimatfrågorna, handeln, kärnavtalet med Iran. Men det som har varit Natos styrka är att trots oenighet så har alltid Nato samlats kring grundfrågan: att skydda och försvara varandra, säger Stoltenberg.
Han drar sig inte för att kalla Nato ”världens mest lyckade och längstlevande militärallians”.
Hela Nato bygger på idén om alla för en och en för alla. Ett angrepp på en medlem utlöser försvar från hela alliansen. Poängen med det är inte att provocera fram en konflikt utan att trygga freden. Så länge alla vet att Nato står samlat så är det ingen som vill angripa, hävdar Stoltenberg.
Försiktig om Trump
Nato domineras fortfarande stort av USA. Jens Stoltenberg vet väl hur mycket som hänger på välviljan från den som sitter som president i Vita huset. Därför påpekar han hellre likheterna än skillnaderna när det gäller de två presidenter han jobbat med under sin som generalsekreterare sedan 2014.
Både president Obama och president Trump har gett uttryck för att det behövs en mer rättvis bördefördelning i Nato, att de europeiska medlemsländerna och Kanada måste bära mer av de gemensamma kostnaderna för ett försvar. Därför togs ju beslutet om att öka till två procent under Obama och så har det fått väldigt stark uppbackning från president Trump, säger Stoltenberg om alliansens målsättning om att lägga motsvarande två procent av BNP på försvaret – något som just nu bara sju av medlemsländerna uppfyller.
Nej till Brasilien?
Mellan raderna kan man samtidigt lätt upptäcka en viss obekvämhet med några av Trumps åsikter, om exempelvis internationellt samarbete.
Jag tror väldigt mycket på multinationella organisationer, särskilt i en orolig tid som nu. Det är vårt ansvar att trygga att åtminstone Nato förblir en stark multilateral organisation i en orolig tid, säger Stoltenberg.
Att Trump nyligen tyckte att Brasilien borde kunna vara med i samarbetet leder inte heller till något automatiskt hurra från Natobasen.
Natos fördrag begränsar medlemskapet till europeiska länder, Kanada och USA. Det vi kan ha i Latinamerika är partner. Och naturligtvis kan Brasilien bli en partner och samarbeta på det sättet, säger Stoltenberg diplomatiskt i Bryssel.
Fakta: Nordatlantiska fördraget
Nato är en förkortning för Nordatlantiska fördragsorganisationen – North Atlantic Treaty Organization – vilket hänvisar till det fördrag som undertecknades i Washington den 4 april 1949 där undertecknarna lovade varandra ömsesidigt militärt stöd vid en eventuell attack utifrån.
Huvudpunkten är fördragets artikel 5: ”Parterna är överens om att en väpnad attack mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika ska anses vara en attack mot dem alla och följaktligen kommer var och en, om en sådan attack inträffar … assistera den attackerade med sådana åtgärder som anses nödvändiga, inklusive vapenmakt.”
USA är enda Nato-land som hittills har åkallat artikel 5, efter terrorattackerna mot New York och Washington den 11 september 2001.
Fakta: Natos uppgång och tillväxt
Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.
Därefter har ytterligare 17 länder tillkommit:
1952: Grekland och Turkiet.
1955: Västtyskland (hela Tyskland från 1990).
1982: Spanien.
1999: Polen, Tjeckien och Ungern.
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien.
2009: Albanien och Kroatien.
2017: Montenegro.
Medlemsland nummer 30 väntas nästa år bli Nordmakedonien så fort samtliga medlemsländer ratificerat landets inträde.
