En ny studie tyder på att unga nyanlända döms på vagare grunder för sexbrott än svenska ungdomar. De bedöms också som mindre trovärdiga i förhör än svenska ungdomar, trots identiska förutsättningar.
Studien är gjord av Katrin Lainpelto, docent i processrätt vid Stockholms universitet. Hon har låtit domare och nämndemän ta del av identiska förutsättningar i ett påhittat sexuellt ofredande, med den enda skillnaden att i ena fallet har den misstänkte hetat Erik och varit infödd svensk, och i det andra Mudahafar, som talat bruten svenska. Bakgrunden till undersökningen är diskussionerna kring flyktingar och debatten kring nyanlända ungdomar som en särskild riskgrupp för sexualbrott.
”Jag har haft som mål att studera hur rättsstatsideal upprätthålls i en tid som präglas av förhöjd social oro kring en viss grupp i samhället, i detta fall gruppen nyanlända ungdomar”, skriver Katrin Lainpelto i ett pressmeddelande.
Trots de identiska förutsättningarna har skillnader observerats i hur domarna och nämndemännen bedömer händelserna som beskrivs, och trovärdigheten hos de förhörda. Särskilt i nämndemannagruppen fanns skillnader i bedömningarna.
”Ett särskilt intressant resultat, som också var statistiskt signifikant bland både nämndemännen och domarna, var att deltagarna uppgav att de upplevde ett avsevärt större obehag inför det påstådda handlandet när de fick se förhöret med Mudhafar”, skriver Katrin Lainpelto..
Så gjordes studien
Ett fejkat fall med ett vagt bevisläge där ord stod mot ord spelades in i två versioner. I ena fallet med en svensk ung kille, Erik, som misstänkt, och det andra med Mudahafar, en invandrad kille som bröt. Uppgifterna som lämnades i förhören var identiska.
34 juristdomare och 320 nämndemän fick lyssna på berättelserna och bedöma händelserna och trovärdigheten.
Forskaren har också studerat tingsrättsdomar från år 2013, 2015 och 2017, där ungdomar åtalats för sexuellt ofredande. 2013 och 2015 fanns inget samband mellan etnisk bakgrund och bedömning av skuldfrågan, men 2017 hittades ett sådan. Ungdomar med svensk bakgrund friades i 30 procent av åtalspunkterna, medan motsvarande siffra för de med utländsk bakgrund var 3 procent. Domarna undersöktes också kvalitativt, och skillnader hittades. I fallen med de åtalade med utländsk bakgrund var det fler ord mot ordsituationer, medan det fanns mer teknisk bevisning i fallen med de svenska ungdomarna.
Källa: Stockholms universitet
