Rattskakningar och stänklappar som skrapar i vägen – för många trafikanter kan hål och ojämnheter på landets vägar både irritera och i längden leda till olyckor.

När branschorganisationen Motormännen kartlagt det svenska vägnätet visar det sig att de sämsta vägbanorna finns i Västerbotten och Norrbotten. Där får 2 procent respektive 1,7 procent av länens Europa-, riks- och länsvägar betyget underkänt, vilket innebär att det är ”obehagligt att trafikera vägsträckan och kostsamt att reparera den”.

"Det finns brister"

Sträckor på stora vägar som E45, E10 och E14, som alla löper genom något av Norrlands fem län, återfinns på listan över de sämsta vägavsnitten.

– Vi vet att det finns brister, framför allt på vägarna med mindre trafik. Problemet är att behovet av underhåll är större än vad pengarna räcker till, säger Håkan Äijä, Trafikverkets distriktschef för underhåll i Västerbotten och Norrbotten.

Regeringen har gett Trafikverket riktade medel för att underhålla lågtrafikerade vägar, men enligt Håkan Äijä kommer pengarna bara att räcka till att bibehålla den nuvarande vägstandarden.

Stora samhällskostnader

Det här är femte gången som Motormännen kartlägger det svenska vägnätet. Årets resultat känns igen från tidigare mätningar, säger organisationens trafikansvarige Carl Zeidlitz.

– Trafikverket prioriterar underhållet dit trafiken är som mest intensiv. Då hamnar bland annat vägarna i Norrlands inland långt ned på prioriteringslistan.

Samtidigt är det uppenbart att det inte satsas tillräckligt på underhållet av landets vägar, tycker han. Om reparationer dröjer för länge kan samhällskostnaderna bli stora.

– Det blir en baklängesaffär om man inte reparerar ytskikten. Nedbrytningen ökar och reparationer blir dyrare. Olycksrisken ökar och även miljöpåverkan eftersom livslängden för en dåligt underhållen väg är betydligt kortare, säger Carl Zeidlitz.