– Jag har väldigt svårt att se att ett ordningsomdöme skulle hjälpa de elever som har det svårt. Och det skulle heller inte vara ett vardagsverktyg för lärare, det skulle innebära en ny form av bedömning och administration, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Utbildningsministern säger att regeringen arbetar med andra förslag för ökad trygghet och ro i skolan, men slår inte igen dörren helt för skriftliga ordningsomdömen.

– Naturligtvis följer jag beslut från riksdagen. Men jag kommer att följa det på ett sådant sätt att det inte skapar onödig administration, säger Ekström.

Ett ordningsomdöme riskerar att bli tandlöst när det gäller att hjälpa lärare och elever, tror Marcus Samuelsson. Han exemplifierar med en högstadieelev som inte lämnar ifrån sig sin mobiltelefon fastän skolan har regler om det.

– Ska läraren då säga ”det här kommer synas i ditt ordningsbetyg sen”? Jag har väldigt liten tilltro till att det skulle få effekt, säger han.

Andra uppmaningen

En uppmaning från riksdagen till regeringen att införa skriftliga ordningsomdömen i högstadiet och gymnasiet kom redan förra mandatperioden. Dåvarande utbildningsministern Gustav Fridolin (MP) tillsatte en utredning som kom fram till att det inte fanns något hinder för en skola att göra en skriftlig återkoppling i en elevs individuella utvecklingsplan. Därför gick inte regeringen vidare med förslaget om ordningsomdömen den gången.

Även denna gång består majoriteten i riksdagens utbildningsutskott av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centern, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är emot förslaget.

– Vi har stora ordningsproblem i svensk skola och det går ut över de absolut svagaste eleverna. Ordningsbetyg är ett instrument för att komma till rätta med det, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund.

Han räknar med att regeringen nu lyssnar på riksdagsmajoriteten och hävdar att riksdagens tålamod är på upphällning.

Fackförbund kritiska

Något gehör från lärarhåll får dock inte förslaget eller Björklunds kommentar, i alla fall inte från Lärarförbundet.

– Vi hade hoppats att det var ett försenat aprilskämt. Vi uppskattar att vi har politiker som är beredda att vidta åtgärder för att komma till rätta med skolproblem, men det här är långt ifrån de åtgärder skolan behöver, säger förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Hon säger att när skriftliga ordningsomdömen använts har de inte haft den effekt som avsetts och att någon önskan om ordningsomdömen varken finns från lärare eller skolledning.

– Det vi behöver är de resurser på plats som krävs för att tillgodose olika elevers behov och stärka elevhälsan. Det här förslaget riskerar snarare spä på den redan enorma dokumentationsbördan för lärarna, säger hon.

Oklar utformning

Det är oklart exakt hur det skriftliga ordningsomdömet ska utformas. I uppmaningen till regeringen, det så kallade tillkännagivandet, står:

”För ett stärkt fokus på ordning och reda anser utskottet att det ska vara möjligt för skolor att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Ordningsomdömet ska inte ingå i slutbetyget.”

Det råder olika tolkningar om det ska vara obligatoriskt för alla skolor att införa sådana skriftliga omdömen. Det är också oklart om ordningsomdömet ska skrivas in i terminsbetyget eller till exempel skickas hem separat.