Den norske förre statsministern går från intervju till intervju när han tar emot inne på Natos ståtliga nya miljardhögkvarter i nordöstra Bryssel.

Programmet är intensivt inför den 4 april då militäralliansens utrikesministrar håller födelsedagskalas i USA. Ännu mer firande väntar i London i december med alla stats- och regeringschefer på plats.

Stoltenberg anser sig ha full anledning att vara stolt över vad Nato åstadkommit sedan grundandet 1949.

Det här är den längsta fredstiden i Europas historia som vi har haft under de här 70 åren. Det är inte bara på grund av Nato, men Nato har bidragit, hävdar Stoltenberg.

Oro för Ryssland

Lugnt och fridfullt har det ändå inte varit. Under de första 40 åren dominerades Europa av kalla kriget då kanoner och stridsvagnar stadigt riktades mot varandra från Nato i väst och Warszawapakten i öst.

Och på senare år har det återigen börjat gnissla allt mer i relationerna till Moskva.

Jens Stoltenberg har fått koncentrera mycket av sin tid som generalsekreterare sedan 2014 på förhållandet till Ryssland.

– Vi ser ett mer självhävdande Ryssland, som investerar mycket mer i sin militära kapacitet, som använder militärmakt mot grannländer i Georgien och Ukraina, som försöker blanda sig i demokratiska processer i våra länder och som är ansvarigt för cyberattacker och användandet av kemiskt nervgift i Storbritannien.

Fantastisk granne

Det är allvarligt, understryker han.
Men vi ser inte en omedelbar fara för något militärt angrepp på ett Natoland. Vi är inte i kalla kriget. Jag ägnar mycket tid åt att inte göra situationen värre än den är.

För Sverige var Nato-medlemskap länge en icke-fråga. Med åren har dock samarbetet ökat allt mer och tillsammans med Finland har Sverige nu ett unikt nära partnerskap med militäralliansen. Det gillas i Bryssel.

Sverige och Finland är strålande och hyggliga och fantastiska grannar och partners till Nato. Vi sätter väldigt stort värde på samarbetet. Det är viktigt, inte minst när det har varit stort fokus på säkerhetssituationen kring Östersjön, säger Nato-basen.

Välkomnar Sverige

I medlemskapsfrågan tassar han emellertid på tå.

– Jag förstår mycket väl att jag som generalsekreterare i Nato och särskilt som norsk generalsekreterare inte ska börja ge svenskarna råd om de ska bli medlemmar eller inte. Men jag är säker på att Sverige skulle vara välkommet och snabbt tas emot som en fullvärdig medlem, säger Stoltenberg.

Han betonar samtidigt, återigen, att nuvarande partnerskap och samarbete inte är tillräckligt för att Nato skulle ställa upp för Sverige vid ett eventuellt militärt angrepp.

– Sverige kan när som helst komma till Nato och be om konsultationer. Sverige kan när som helst sätta sig ner och diskutera en kris med Nato-länderna. Men den automatiska försvarsgarantin, som är Natos kärna, den gäller bara för Natos medlemsländer, fastslår Stoltenberg.

Investera mer

Som partnerland omfattas inte Sverige av Natoländernas målsättning om att lägga minst motsvarande två procent av BNP på försvaret.

Stoltenberg säger sig också ”respektera” att Sverige för närvarande endast lägger ungefär en procent på försvaret.

– Vi är politiker och jag vet hur svårt det är att lägga pengar på försvaret. Politiker från alla partier vill normalt hellre lägga pengar på vård, utbildning, skola och infrastruktur än försvar. Därför skar Sverige och Norge och de flesta länderna i Europa ner sina försvarsbudgetar betydligt efter kalla krigets slut. Men nu ökar spänningarna igen, konstaterar Stoltenberg.

Jag önskar att vi hade kommit så långt i världen att vi inte behövde använda så mycket pengar till försvaret. Men när vi lever i en farligare värld så måste vi investera mer.

Nordisk ledning

Stoltenberg fyllde 60 härom veckan och har nyligen fått förlängt mandat som generalsekreterare fram till 2022. Då kommer Nato att ha regerats av nordbor i 13 år, eftersom Stoltenbergs företrädare från 2009 till 2014 var Danmarks förre statsminister Anders Fogh Rasmussen.

Om det har inneburit någon sorts nordisk prägel på Nato är svårt att säga. Stoltenberg anser sig hur som helst ha tagit med sig sina erfarenheter hemifrån om hur man ska hantera Ryssland.

– Det är möjligt att samarbeta med Ryssland, bara man står fast och håller samman och inte blandar ihop dialog med svaghet. Det har Norge gjort under kalla kriget och vi har fått till ett samarbete i nord om energi, om fisk och försvar och delningen av Barents Hav, säger Stoltenberg.

Den norska erfarenheten har jag tagit med till Nato för att jag tror intensivt på att vi måste undvika ett nytt kallt krig och en ny upprustning. Och då måste vi tala med Ryssland, säger Nato-chefen i Bryssel.