Kvinnor i Latinamerika tjänar i genomsnitt en femtedel mindre än männen för varje arbetad timme. En mycket stor del av kvinnorna arbetar också inom den informella ekonomin, där löner och anställningsförhållanden är betydligt mer osäkra.
Hugo Ñopo, peruansk ekonom som arbetar vid Internationella arbetsorganisationen ILO i Perus huvudstad Lima, säger att andelen kvinnor på arbetsmarknaden är låg, att arbetslösheten bland kvinnor är hög och att många kvinnor arbetar färre timmar per vecka utanför hemmet jämfört med männen.
– Det här är en obalans som ökar. När du tittar på den totala arbetsinkomsten i ett samhälle så står männen för två tredjedelar och kvinnorna för en tredjedel, säger han.
ILO:s globala lönerapport som publicerades 2018 slår fast att löneklyftan mellan könen inte kan förklaras bara med skillnad i utbildning och erfarenhet, även kulturella faktorer spelar en stor roll.
– En stor del av skillnaderna är resultatet av diskriminering, stereotyper, omedvetna fördomar och den tid som kvinnor och män lägger på hushållssysslor, som i slutändan visar sig vara en begränsande faktor när det gäller arbetsprestation, säger Hugo Ñopo.
Eva Machado är talesperson i Peru för den globala gräsrotsrörelsen International Women’s Strike som bland annat genomförde strejker på Internationella kvinnodagen den 8 mars för att uppmärksamma kvinnors rättigheter.
Hon säger att latinamerikanska samhällen drar fördel av den kvinnliga arbetskraften när det råder ojämlika villkor samtidigt som kvinnors bidrag till ekonomin genom det hushållsarbete och omsorgsarbete de utför i hemmen och genom engagemang i lokalsamhällen inte erkänns.
Minst 60 procent av de kvinnliga arbetstagarna i Latinamerika arbetar inom den informella ekonomin enligt FN-organet UN Women. Eva Machado säger att i Peru handlar det om 70 procent av de kvinnliga arbetstagarna.
